Så mycket pengar kräver försvaret

Micael Bydén.
Micael Bydén.Foto: Urban Andersson
NYHETER

Försvaret behöver 6,5 miljarder kronor extra, enligt ÖB som i dag presenterar Försvarsmaktens budgetunderlag för de kommande åren.

2017 väntar stora omstruktureringar som landar på både sex och sjusiffriga belopp.

Dessutom lyfts ett visst land i öst fram som ett potentiellt hot.

De nya budgetkraven avser perioden 2018–2020 och Försvarsmakten planerar att använda pengarna för att bland annat öka beredskapen, tillgängligheten och krigsdugligheten hos förbanden.

– Vi arbetar intensivt med att realisera den försvarspolitiska inriktningen. Vi har uppnått goda resultat och vi blir starkare, sa överbefälhavare Micael Bydén under dagens presskonferens.

Han sa också att budgetunderlaget innefattar förstärkning vad gäller personal, materiel och övningar.

– Det innefattar fler kontinuerligt tjänstgörande, övningar på operativ nivå och anskaffning av specialfordon och lastbilar.

”Rysslands agerande”

Redan i år kommer försvarsmakten genomföra en rad omstruktureringar. I budgetunderlaget för 2017 lyfte Försvarsmakten fram tre huvudsakliga omvärldsfaktorer som påverkar det svenska säkerhetsläget. Samtliga har nästan uteslutande att göra med Ryssland.

Det talas om att Ryssland har genomfört en omfattande reformering av sina styrkor, samtidigt som USA tidigare krävt att länderna i Europa ska ta ett större ansvar för sitt säkerhetspolitiska läge.

Man skriver också att rysk militär har uppträtt mer utmanande runt Östersjöområdet, samtidigt som rysk underrättelseverksamhet ökat.

Avslutningsvis står även att ”det ryska agerandet befäster bilden av att statsledningen anser att Ryssland har exklusiva säkerhetsintressen i det forna Sovjetunionen och ser militära medel som ett verktyg för att påverka den politiska situationen i sitt närområde även i fredstid”.

Under tisdagens presskonferens uttryckte dock överbefälhavaren att vi i dag har en starkare och bättre rustad försvarsmakt än för ett år sedan.

L: ”Ännu mer pengar behövs”

Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott, är kritisk till regeringens försvarspolitik.

– Min uppfattning är att regeringen nu har satt en munkavle på Försvarsmakten för att dämpa diskussionen vad myndigheten behöver för att kunna leverera det här försvarsbeslutet, säger Widman.

– Jag anser att det svenska folket har rätt att veta vilken ekonomi som krävs för att kunna leverera det beslut som riksdagen tagit.

Vidare anser han att försvaret behöver ännu mer pengar än de 6,5 miljarder som Micael Bydén krävde. I stället skulle Försvarsmakten behöva minst 16 miljarder för att kunna leverera vad som redan är beslutat av riksdagen, enligt Widman.

– Regeringen säger att de vill arbeta långsiktigt och att de därför inte vill diskutera försvarets ekonomi, men problemet är att vi har inte längre har en långsiktig och stabil omvärld. Tvärtom har vi en omvärld som präglas av ryckighet och osäkerhet, säger han.

Omorganiseringar – ingen billig historia

Två huvudsakliga omorganiseringar 2017 är dels utveckling av den säkerhetspolitiska infrastrukturen på Gotland, som kommer att kosta skattebetalarna 60 miljoner kronor per år, enligt budgetunderlaget.

Dessutom fortsätter diskussionen om försvarsmakten ska fortsätta bedriva sin flygverksamhet på Bromma flygplats eller flytta den till Arlanda.

Om flygvapnet stannar i Bromma krävs en anpassning av befintliga lokaler vilket skulle innebära en kostnad av 20 miljoner per år. En möjlig flytt till Arlanda innebär nästan hälften av kostnaden, bara 11 miljoner per år.

Jämfört med budgetunderlaget för i år beräknas även kostnaderna för materielunderhåll öka med över 200 miljoner kronor om året 2018–2020.