Diskriminering och förföljelse av rohingyas

NYHETER

Nästan 60 000 rohingyer är på flykt och 400 har dödats sedan förra fredagen när militära attacker eskalerade i Burma.

Den muslimska minoritetsgruppen rohingya definieras som statslösa i Burma och FN varnar nu för att situationen är ytterst allvarlig.

– Från 1970-talet så har man noterat diskriminering och förföljelse av rohingyer, säger Jan Hjärpe, professor och islamolog.

1 av 2 | Foto: Bernat Armangue /AP
Rohingyas korsar risfält för att försöka ta sig över till Bangladesh.

58 600 rohingyer har flytt nordvästra Burma den senaste veckan, enligt FN-organet UNHCR. Den burmesiska armén sa då att de skulle genomföra en utrensningsinsats mot ”extramistterrorister” efter att rebeller utfört koordinerade attacker vid polisposteringar och en armébas.

Men flera barn, kvinnor och oskyldiga män ur rohingyabefolkningen har dödats och 2 300 hem har bränts ner. Rohingyerna menar att regeringen dödar och bränner deras hem för att tvinga bort befolkningen.

– Det pågår ett folkmord, säger flyktingen Mohammed Harun till CNN.

Samtidigt rapporterar Al Jazeera att 250 000 flyktingar drabbas när FN:s Livsmedelsprogram avbrutit sina hjälpsändningar tillfälligt, då man är orolig för sin personals säkerhet.

Förföljelse och diskriminering

Diskriminering av minoritetsgruppen rohingyas har pågått länge men under senaste åren har den burmesiska arméns insatser ökat.

– Från 1970-talet så har man noterat diskriminering och förföljelse av rohingyer. Det hänger samman med hela nationalismen som är bunden till buddhismen, en slags nationalismbuddhism. Det har lett till konflikter med andra religösa grupper och då främst den muslimska gruppen rohingyas,. Men det handlar också om etnicitet, där rohingyas har ett eget språk till exempel, berättar Jan Hjärpe.

Rohingyas har alltid definerats som statslösa i Burma, och den burmsiska regeringen anser att de är illegala invandrare.

– Diskrimineringen har visat sig genom att de definieras som statslösa, de har uteslutits sedan Burma fick lagen om medborgarskap. Burma hävdar att de är illegala immigranter. Medan rohingyas själva menar att de levt där i århundranden och är ättlingar av arabiska handelsmän. Det här en historisk fråga som är svårt att avgöra.

Militära insatserna ökar

Minoritetsgruppen har varit starkt diskriminerad under lång tid men våldet har eskalerat de senaste åren då Burma ökat sina militära insatser.

– Konflikten har ökat under 2016–2017 med militära insatser mot Rohingyas, samtidigt så finns gerillagruppen Arsa, Rohingyas räddningsarmé. Det som utlöste våldsamheterna var en specifik händelse där en burmesisk kvinna blev våldtagen och det skylldes på rohingyas. Men diskrimineringen mot rohingyas har varit länge, säger Jan Hjärpe.

Samtidigt som många flyr för att rädda sina liv vill få ta emot dem.

– Det finns båtflyktingar, som har försökt ta sig till Indonesien, Thailand och Bangladesh, det finns läger i för rohingyas i Thailand bland annat. Men det har varit en motvilja att ta emot dem framförallt från Bangladeshs sida där man nu stängt gränsen.

Brott mot mänskligheten

Flera länder har kritiserat den burmesiska regeringens agerande bland annat Storbritanniens utrikesminister:

”Aung San Suu Kyi ses med all rätt som en av de mest inspirerande personerna i vår tid men behandlingen av rohingya svärtar dessvärre ner Burmas rykte,” sa Boris Johnson enligt Reuters.

– Den religösa nationalismen, det militanta buddhistiska som opererat de senaste åren har fått kritik från FN och Amnesty. Man talar om ett folkmord, men det är en juridisk term och är också svår att använda. Men det rubriceras som brott mot mänskligheten, säger Jan Hjärpe.

Tror du att världen kommer få upp ögonen för situationen i Burma nu?

– Tidigare är det nog bara de som följt just det området som lagt märke till konflikten, men eftersom FN och Amnesty har reagerat nu så är det ordentligt observerat.