Ny studie: Rysk spridning av falska nyheter ökar i Sverige

NYHETER

Spridningen av rysk desinformation och falska nyheter ökar i Sverige visar en ny studie av Utrikespolitiska institutet.

Frågan är högst aktuell då en underrättelserapport nu visar att Ryssland låg bakom hackerattacker i amerikanska presidentvalet.

Något som försvarsminister Peter Hultqvist (S) menar även skulle kunna drabba den svenska valrörelsen nästa år.

– Man ska inte utesluta någonting, säger han i Ekots lördagsintervju.

I en ny studie som publicerades i facktidskriften Journal of Strategic Studies, har forskare undersökt Rysslands utrikespolitiska strategi sedan 2014 och efter Krimkonflikten.

Syftet har varit att dokumentera hur och om Ryssland försökt påverka Sverige på olika sätt genom falska nyheter, desinformation, förfalskningar, militära hot och agenter.

Studien visar att den ryska utrikespolitiken har blivit mer aggressiv sedan 2014 och att spridningen av falska nyheter och rysk desinformation ökar i Sverige.

– Det hänger ihop med annekteringen av Krim och de ökade spänningar mellan Ryssland och västmakterna, säger Martin Kragh, en av forskarna bakom studien.

Särskilt mycket var det när riksdagen skulle rösta om värdlandsavtalet med Nato, då Ryssland försökte skapa en negativ bild av Nato för att få ett nej.

– Det är den frågan som Ryssland öppet har deklarerat att Sverige ska stå utanför och vi har sett att det finns ett samspel mellan både öppna och mer klandestina försökt att påverka detta, säger Martin Kragh.

Men enligt honom finns det inga tecken på att det ska ha fungerat.

Ett exempel på falska nyheter som spridits genom åren är ett telegram om att förra utrikesministern Carl Bildt skulle bli premiärminister i Ukraina.

”Kan inte utesluta något”

I Ekots lördagsintervju säger försvarsminister Peter Hultqvist, som själv omnämns i studien då han varit utsatt för desinformation i form av ett förfalskat brev, att han inte utesluter att det har gjorts försök att påverka försvarsdebatten.

– Jag kan bara konstatera att i samband med diskussionerna om värdlandsavtalet med Nato så förekom oerhört mycket desinformation i den svenska debatten, många rena felaktigheter, säger han i lördagsintervjun.

Frågan om om spridningen av desinformation är högst aktuell sedan en ny amerikansk underrättelserapport som visar att Ryssland låg bakom hackerattackerna under det amerikanska presidentvalet släpptes i fredags.

Peter Hultqvist säger att han inte har någon anledning att ifrågasätta uppgifterna och menar att man inte kan utesluta att något liknande skulle kunna hända under den svenska valrörelsen nästa år.

– Det är mycket allvarligt om man går in i andra länders valrörelser och försöker påverka och skaka om det demokratiska systemet, säger han i intervjun.

Uppmanar till medvetenhet

Martin Kragh menar han att dagens informationsflöde ställer större krav på medvetenhet hos både myndigheter, politiker, medier och privatpersoner.

– Det öppna samhällets svagheter är också dess styrkor. Vi är sårbara för infiltration och desinformation men det är också vårt bästa skydd då det tillåter källkritik, granskande och omprövning av ståndpunkter.

Dock menar Martin Kragh att det inte bara är Ryssland som försöker att påverka beslutsfattande i andra länder och nämner IS som exempel.

– Detta är inte ett ryskt fenomen utan ett fenomen i hela världspolitiken.

”Ohederlig och missvisande”

I studien riktas även kritik mot Aftonbladet Kultur som forskarna menar har publicerat falska påståenden om den rysk-ukrainska militära konflikten.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg anser att rapporten har allvarliga brister.

– Den påstår att vi går Putins ärende utan några belägg för det. Vi problematiserar och skriver om Ryssland på ett lite annorlunda sätt, till exempel har vi uppmärksammat fascistiska rörelser i Ukraina, som gör att vi avviker enligt en svensk kontext.

– Ironiskt nog börjar Sverige bli som Ryssland, avviker man från linjen får man en reprimand.

FAKTA

Utrikespolitiska institutet

Utrikespolitiska institutet (UI) är ett svenskt, oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor.

Fokus ligger på internationella frågor med särskild betydelse för Sverige.

UI bildades 1938 och består framför allt av forskare och redaktörer med utrikespolitisk kompetens.

UI:s forskning baseras på självständig vetenskaplig analys och institutet som organisation tar inte ställning i sakfrågor.

Källa: UI