”För sent att agera militärt mot Nordkorea”

NYHETER

Nordkorea har genomfört en provsprängning av något som enligt regimen är en vätebomb.

Bombens kapacitet ska vara större än vad som tidigare någonsin förekommit landet.

– Att agera militärt mot Nordkorea hade funkat för tio år sen. Nu har de kapacitet att slå tillbaka. Ett militärt agerande vore oerhört riskabelt, säger Niklas Swanström som är chef för Institutet för säkerhets- och utrikespolitik.

1 av 3 | Foto: Institutet för säkerhet- och utrikespolitik
Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utrikespolitik.

Nordkorea har genomfört ett sjätte kärnvapenprov. Vid 06-tiden i morse, svensk tid, kom rapporter om att ett jordskalv med magnituden 6,3 har inträffat på en mils djup.

I ett uttalande som direktsänds i statlig tv bekräftar regimen att det rör sig om ett kärnvapentest. Nordkorea hävdar att det var en vätebomb som sprängdes. Testet beskrivs som en ”fullständig framgång”. Bomben uppges vara tillräckligt liten för att kunna monteras på en missil.

Tonläget kommer att gå upp

Niklas Swanström som är sakkunnig inom frågor som rör Nordkorea säger att de flesta internationella samfunden och länder som Kina och USA kommer att fördöma aktionen.

– Man kommer att försöka se hur man kan vända det här negativa beteendet, genom att till exempel straffa dem med utökade sanktioner. Tonläget länderna emellan kommer att skruvas upp både ett och två snäpp, säger Niklas Swanström.

Finns det risk att länder som USA kommer att agera militärt mot Nordkorea?

– Det tror jag inte, det är för riskabelt i dag. Det hade kanske funkat för tio år sen men nu har de kapacitet att slå tillbaka. Alla är medvetna om vad ett kärnvapenkrig skulle kunna innebära.

Nordkorea känner sig hotade av omvärlden

Niklas Swanström säger att Nordkoreas intention med de ständiga testerna av nya kärnvapen är ett sätt att visa att de kan skydda sig själva.

– Nordkorea känner sig hotade av omvärlden, av länder som USA och Kina. De ser hela tiden tillbaka på Libyen. De anser att när Libyen avskaffade sina kärnvapen, blev de genast attackerade av USA. Det är därför de har valt att utveckla den här kärnvapenteknologin. I verkligheten får det förstås motsatt effekt.

”Hoppas att Trump inte tar ledningen”

USA har ännu inte gjort sitt första uttalande efter kärnvapentestet. Men Niklas Swanström har förhoppningar för att landets försvarsminister James Mattis, ska ta välgrundade beslut.

– Jag har stort förtroende för Mattis. Han har ju tidigare gjort uttalanden som visar på att han väljer att kompromissa och agera retoriskt snarare än fysiskt. Jag hoppas att Donald Trump inte tar ledningen i den här frågan utan låter personer under honom bestämma vad som bör göras, säger Swanström.

Och tillägger:

– Även Kim Jong-Un vet vad ett kärnvapenkrig skulle innebära, att han inte kan vinna det. Men samtidigt kan han inte förlora. Alla förlorar på kärnvapenkrig. Jag tror att enda lösningen på den här konflikten är att föra dialog.

Sverige skulle påverkas mycket negativt vid krig

Enligt Niklas Swanström skulle Sverige påverkas väldigt negativt, om ett krig skulle utbryta.

– Störningarna på handeln skulle vara mycket stor och skulle det utvecklas till ett kärnvapenkrig skulle det får stora miljökonsekvenser. Eftersom att vi inte har sett kärnvapenkrig tidigare är det nästan omöjligt att förutspå konsekvenserna men det är svårt att underskatta detta. Jag tror dock att möjligheterna till ett kärnvapenkrig är små, även om dom givetvis finns.

1 av 12 | Foto: Lee Jin-man / AP
Sydkoreanska soldater patrullerar i närheten av gränsen till Nordkorea på söndagsmorgonen.
FAKTA

Det här är vätebomber

Vätebomber kallas även H-bomber eller termonukleära vapen. De är kraftigare än atombomber, den andra typen av kärnvapen.
En vätebomb bygger på fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor, i motsats till atombomb som bygger på fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor.
Den ungersk-amerikanske fysikern Edward Teller räknas som vätebombens fader. Han deltog i utvecklingen av den första atombomben i USA 1941–46 och utsågs 1950 till ledare för vätebombsprogrammet.
1952 testade USA den första vätebomben i Stilla havet.

Källa: Nationalencyklopedin/TT

CHATT: Säkerhetsexperten svarade på läsarnas frågor