Experten: ”Igångsättning kan sluta med akut snitt”

Ett utdraget och jobbigt förlopp för kvinnan

1 av 5 | Foto: oceandigital / GETTY IMAGES/ISTOCKPHOTO ISTOCKPHOTO
”Det är bra om kvinnan får veta att allt inte är frid och fröjd med igångsättning. Det slutar ofta i akut kejsarsnitt”, säger Olof Stephansson, docent och förlossningsöverläkare.
NYHETER

Allt fler förlossningar sätts i gång.

Men det är sällan så enkelt som det kan verka.

– Det är ett ganska utdraget förlopp och jobbigt för den gravida kvinnan. I bland slutar det i akut kejsarsnitt, säger Olof Stephansson, docent och förlossningsöverläkare.

Att förlossningar sätts i gång blir allt vanligare i Sverige.

Sedan 1990 har andelen fördubblats – från 7,9 procent av de vaginala förlossningarna 1990 till 17,7 procent 2015. Det visar Socialstyrelsens nya rapport ”Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015”.

Totalt sattes drygt 17 400 förlossningar igång 2015.

Den vanligaste orsaken är att barnet är överburet, det innebär graviditetsvecka 42.

– Den största gruppen vi sätter i gång är ju överburna och det väljer vi att göra för att vi vill trygga barnets säkerhet, säger Olof Stephansson.

Han är förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Visby lasarett på Gotland, samt docent och medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport.

Orkar inte längre vara gravida

Andra orsaker är havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, minskad mängd fostervatten eller lång vattenavgång utan att förlossningen startar.

– Sedan finns det kvinnor som upptäcker att de inte längre orkar vara gravida, för att de har smärtor eller det är tung. Då kan det finnas en önskan hos kvinnan om att sätta i gång förlossningen, säger Olof Stephansson.

Utdraget och jobbigt förlopp

Det görs dock sällan före vecka 37. Men att sätta i gång en förlossning är inte alltid så enkelt och okomplicerat som det kan verka.

– Det är ett ganska utdraget förlopp och jobbigt för den gravida kvinnan. I bland slutar det i akut kejsarsnitt, säger han.

Hur stor chansen är att igångsättningen ska lyckas beror på om kvinnan tidigare fött barn eller inte.

– Hos förstföderskor kanske man lyckas i två av tre fall, medan hos omföderskor i 95 procent av fallen.

”Svårt att hålla emot”

Om medicinska skäl finns ska förlossningen sättas i gång, betonar han.

– Men om kvinnan inte har en stark medicinsk indikation, då är det oftast bättre att avvakta.

Sätter man i gång förlossningar alltför slentrianmässigt menar du?

– Ibland är det svårt att hålla emot när kvinnan verkligen står på sig och vill bli igångsatt, att man inte alltid tänker på att man måste ha en bra medicinsk indikation.

Om det misslyckas återstår akut kejsarsnitt.

Vilka är riskerna för mor och barn med igångsättning?

– Att förlossningen blir väldigt utdragen, att det blir en jobbig upplevelse, att kvinnan riskerar kejsarsnitt, att barnet drabbas av hotande syrebrist eftersom förlossningen blir utdragen, men då pratar vi förstföderskor. För en omföderska med tidigare vaginal förlossning har du mycket bättre resultat, säger Olof Stephansson.

”Allt inte frid och fröjd”

Många gravida känner dock inte till riskerna.

– Det är bra om kvinnan får veta att allt inte är frid och fröjd med igångsättning. Det är inte som att trycka på en knapp, säger han.

– Och det är få som vet att det tar speciellt lång tid för en förstföderska. Det är oftast ett dygn som man måste förbehandlas innan förlossningen är i gång.

FAKTA

Igångsättning av förlossning

Vanliga orsaker till igångsättning:

  • Överburenhet - att man gått över tiden.

  • Komplikationer som beror på diabetes eller annan sjukdom.

  • Havandeskapsförgiftning.

  • Svåra graviditetsbesvär.

  • Stark förlossningsrädsla.

  • Att barnet inte växer tillräckligt.

  • Att barnet har någon sjukdom.

FAKTA

Metoder för igångsättning:

  • Läkemedel som skyndar på mognaden av livmodertappen.

  • Ballongmetoden.

  • Ta hål på fosterhinnan.

  • Värkstimulerande dropp