Medvind för Macron när fransmännen röstar

NYHETER

Valet är i gång i Frankrike, där en politisk jordbävning väntas. Frågan är inte längre om Emmanuel Macrons rörelse La République en marche får egen majoritet, utan hur stor den blir.

Socialdemokraterna kan bli i stort sett utraderade.

1 av 2 | Foto: Christophe Petit-Tesson / AP
President Emmanuel Macron och fru Brigitte Macron lämnar sina röster i Le Touquet.

När väljarna nu är ute och lägger sina röster i den första rundan handlar det om att välja 577 kandidater till lika många platser i parlamentet.

För den nyvalde Macrons del, och möjligheterna att få igenom politiken han vann fransmännens stöd för i presidentvalet den 7 maj, gäller det att hans mittenrörelse En marche får minst 289 platser. En marche bildades förra året, är på väg att omvandlas till ett parti med det nya namnet La République en marche (Republiken på väg), och har inga platser i det nuvarande parlamentet. För en månad sedan saknade partiet nästan helt kandidater.

Men opinionsmätningarna, senast en från Ipsos/Steria som redovisas av fransk public service, visar att Macrons parti tillsammans med mittenpartnern Modem, kan få uppemot 400 mandat.

– Om vi verkligen vill att han ska förändra så behöver han en majoritet, säger 67-åriga väljaren Irena Plewa till nyhetsbyrån Reuters i Paris.

Räknar med ras

De dominerande politiska blocken under det senaste halvseklet, Socialistpartiet och högersidans Republikanerna, bereder sig på jätteras. Socialistpartiet – Frankrikes socialdemokrater – riskerar, enligt mätningarna, att tappa kanske 250 av dagens över 280 mandat och göra sitt sämsta val på 25 år.

Republikanerna kan förlora vartannat mandat och hamna kring 100.

Macronrörelsens utfästelser om att göra upp med det gamla, erbjuda förändring och förnyelse och lyfta politiken över mygel och korruption verkar gå hem. Trots att tre av de ministrar Macron utsett redan hamnat i visst blåsväder, och justitieminister François Bayrou utövat påtryckningar på franska radion vad gäller hans ”affär”.

Högernationalistiska Front National, vars partiledare och tvåa i presidentvalet Marine Le Pen kan få en plats i parlamentet, spås gå från 2 till uppemot 15 mandat. Det är ändå klart mindre än förhoppningarna.

– Om Front National klarar att få till en grupp i parlamentet räddar de äran, säger Jean-Yves Camus, expert på partiet, till Franceinfo, fransk public service.

Han syftar på att partierna måste upp i minst 15 mandat för att få tilldelning av extra medel, talartid och poster i olika parlamentsorgan. Utan det blir livet i parlamentet svårare.

För stark

Nu är det inte Front National och Le Pen som beskrivs som en fara för demokratin av andra partier, det är att Macrons rörelse kan bli för dominerande.

– Frankrike skulle inte må bra av att ett parti får monopol, säger den just avgångne premiärministern Bernard Cazeneuve, enligt Reuters.

Även vänsterutmanaren Jean-Luc Mélenchon från La France insoumise (Det okuvade Frankrike), som ser ut att få fler mandat än Socialistpartiet, varnar för att Macrons övertag kan bli ohälsosamt för landet.

Mätningarna ger Republiken på väg visserligen ”bara” runt 30 procent i väljarstöd, men valsystemet övergynnar partier som tar hem sina valkretsar, om så med hårfin marginal. I varje valkrets finns bara en enda plats att fördela. En rad kandidater för Republikanerna och Socialistpartiet går också till val på att de står bakom presidenten. I valkretsar där de kandidaterna ligger bra till har Macrons rörelse dragit sig tillbaka.

De många bedömare som efter Macrons seger i presidentvalet varnade för att det skulle bli svårt för honom att få till en majoritet i parlamentet, ser ut att få fel.

Macron har chansen att kunna ta ett lika benhårt grepp om parlamentet som om den amerikanske presidenten Donald Trumps vitnande knogar, vid en omtalad handskakning under deras möte nyligen.

FAKTA

Franska valet

Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, i dag och den 18 juni. 577 ledamöter väljs, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands. 7 881 kandidater ställer upp.

Bara en liten del av valkretsarna väntas bli avgjorda i första omgången. Kandidaterna representerar, i huvudsak, fem större partier: President Emmanuel Macrons mittenrörelse Republiken på väg (LREM), högerns Republikanerna (LR), Socialistpartiet (PS), vänsterns Det okuvade Frankrike (La France insoumise) samt högernationalistiska Nationella fronten (FN, Front National).

Om någon får över 50 procent av rösterna (minst 25 procent av de röstberättigade) i en valkrets är det avgjort redan i första omgången, personen får mandatet som valkretsen gäller. Om ingen får över 50 procent går de kandidater som fått ett stöd på lägst 12,5 procent av de röstberättigade vidare till den andra omgången. Den som får flest röster i andra rundan vinner. Vinnaren tar allt, det vill säga mandatet, i valkretsen.

Valdeltagandet brukar vara lägre än i presidentvalen. I parlamentsvalen 2012 var det 56 procents valdeltagande i första omgången, 57 i den andra. Nu spås 60 procent. I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194.

Källa: Landguiden, ui.se, Mediapart.fr