Uppges ha erkänt mordet på Kevin, 4 – i dag tvivlar de

NYHETER

Efter månader av förhör uppges bröderna Robin och Christian, fem och sju år gamla, ha erkänt att de dödat fyraårige Kevin utanför Arvika 1998.

I dag tvivlar de på att de är skyldiga och säger att de kände sig pressade under förhören.

– Vad de än sade ville man göra så att de skulle bli nöjda och glada, säger Robin till SVT.

Efter att fyraårige Kevin hittats död i Kyrkviken utanför Arvika i augusti 1998 gick bröderna Robin och Christian till sin pappa och sa att de sett hur han dödades. Enligt den rättsmedicinska undersökningen hade Kevin strypts till döds.

Efter två månaders förhör uppges bröderna, som då var fem och sju år gamla, ha erkänt att de dödat Kevin. I dag har de inga minnesbilder av händelsen och tvivlar på att de är skyldiga.

– Jag har alltid haft känslan av att det inte är jag, sedan fem års ålder. Men man har ändå tänkt alla scenarior, tänk om det var jag? Tänk om det inte var jag, men att jag ändå var där – att det var några andra och jag fick se det, att jag bara stod där och inte gjorde någonting, säger Robin till SVT, vars program ”Dokument inifrån” har granskat fallet.

”Mycket press”

Varken dna eller fingeravtryck binder dem till brottsplatsen och nu säger bröderna att de kände sig pressade under förhören.

– De visade mycket saker och förklarade mycket vad de hade hittat och vad de trodde hade hänt. De nästan slängde det på mig som att man skulle säga att ”ja, det här har hänt”, mycket press att man skulle få fram, det var väl det som gjorde att jag blev så rädd. Jag visste inte vad jag skulle säga och vad man än sade så spelade det ingen roll, det var som de sade och de ville att man skulle hålla med, säger Christian.

Kritiken innefattar även det faktum att bröderna inte hade någon advokat som satt med vid förhören. Föräldrarna ska inte heller ha fått närvara.

”Vill få ett slut på det”

Den yngre brodern Robin, som var bästa vän med Kevin, säger att det skulle vara en stor lättnad om han och Christian fick bevis för att de inte dödade Kevin.

– Man vill ha svar på allt, få ett slut på det i stället för att man ska gå dag in och dag ut och grunna ”var det jag?”. Man vet aldrig vad man ska ta sig till, om man ska vara ledsen, om man ska vara arg eller ingenting.