Experten: ”Kvinnans rättighet att få en epidural”

Smärta är det som gravida är mest rädda för

1 av 3 | Foto: PHDG / GETTY IMAGES/ISTOCKPHOTO ISTOCKPHOTO
Värkarbetet kan dämpas något och förlossningsförloppet förlängas med ryggbedövning. Barnets hjärtfrekvens kan sänkas vilket dock oftast rättar till sig självt.
NYHETER

Varannan förstföderska väljer ryggbedövning – tack vare att dessa blivit allt bättre.

– Vi ser det som kvinnans rättighet att få en epidural vid förlossningen, säger förlossningsöverläkaren och forskaren Olof Stephansson.

Ryggbedövningarna har utvecklats så pass mycket genom åren att allt fler kvinnor väljer epidural vid förlossningen.

  • 1973 var det bara en procent av de födande kvinnorna som fick epidural.

  • I dag är det var tredje kvinna (35 procent) - och bland förstföderskorna varannan (53 procent).

Det visar statistik från Socialstyrelsens nya rapport ”Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015”.

Kan vara uppe och gå

Att ryggbedövningarna ökar beror på tre saker, enligt Olof Stephansson, förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Visby lasarett på Gotland samt docent och medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens rapport.

1. Ryggbedövningarna har blivit bättre.

– De är mycket bättre nu än tidigare. Man kan gå upp och röra på sig när man har en ryggbedövning numera och effekten är lättare att styra, säger Olof Stephansson

2. Tillgången på ryggbedövning har ökat.

– Det är ju narkosläkaren som lägger dem och då måste det finnas narkosläkare till hands.

3. Kvinnans önskemål.
– Kvinnorna har ofta ett eget önskemål om epidural. Men man jobbar med att ge kvinnan ett större stöd under förlossningen för att kanske kunna minska andelen ryggbedövningar.

En avancerad bedövningsform

Olof Stephansson betonar dock att ryggbedövning är en avancerad bedövningsform och ett ingrepp i kvinnans kropp varför den måste användas med omsorg.

– Men vi ser det som kvinnans rättighet att få en ryggbedövning. I modern förlossningsvård vill vi kunna erbjuda en god smärtlindring.

Smärta är det som kvinnor är mest rädda för inför förlossningen, liksom att tappa kontrollen. Det viktigaste är därför att kvinnan är nöjd med sin förlossning och får en bra smärtlindring, förklarar Olof Stephansson.

Är det enbart en positiv utveckling att ryggbedövningarna ökar?

– Jag tycker att det är bra att vi har en väldigt effektiv bedövningsform, men om man klarar sig utan en så avancerad bedövning, så är det förstås bra.

Mycket små risker

Riskerna med ryggbedövning är mycket små, enligt Olof Stephansson. Kvinnan kan få svår huvudvärk efteråt och narkosläkaren kan misslyckas med att lägga bedövningen.

Det finns enstaka exempel på kvinnor som fått bestående nervpåverkan med förlamning som följd. I Sverige har risken beskrivits vara cirka en drabbad per 200 000 ryggbedövningar.

Användningen skiljer sig dock stort mellan landstingen. Två förklaringar är tillgången på narkosläkare samt olika arbetssätt, enligt Stephansson.

”Anmärkningsvärt stora skillnader”

Landstinget i Västmanland har den högsta andelen ryggbedövningar på 66 procent av förlossningarna och därefter Östergötland, Stockholm, Uppsala och Norrbotten med runt 63 procent.

Medan Region Skåne har lägst andel på 37 procent.

– Det är anmärkningsvärt att det är så stora regionala skillnader, säger Olof Stephansson.

– Det är ju en resursfråga också. Givet att kvinnan är nöjd med sin förlossning och klarar sig utan smärtlindring så är det ju bra, men här måste man få in den födande kvinnans röst för att kunna bedöma det på ett bra sätt, säger han.

FAKTA

Ryggbedövning

  • Epiduralbedövning och spinalbedövning. Den effektivaste smärtlindringsmetoden vid förlossning. Blockerar nerverna som förmedlar smärta från livmodern. Man kan röra på sig som vanligt, stå och gå.

  • En epiduralnål förs in mellan två ryggkotor i ländryggen, in i epiduralrummet. Genom nålen förs en tunn plastslang in. Därefter avlägsnas nålen. Bedövningsmedlet kan fyllas på flera gånger via slangen.

  • Biverkningar kan vara blodtrycksfall, klåda, skakningar, frossa, svårt att kissa, ömhet i ryggen, feber, huvudvärk hos mamman. Övergående tyngdkänsla i benen och svårigheter att stå eller gå kan förekomma men effekten försvinner oftast inom en till två timmar.

  • Värkarbetet kan dämpas något och förlossningsförloppet förlängas.

  • Allvarlig och bestående nervpåverkan kan ske genom blödning, mekanisk skada eller infektion i ryggkanalen. I Sverige beskrivs risken som en på 200 000 bedövningar.

Källa: Svensk förening för anestesi och intensivvård: "Ryggbedövning som smärtlindring vid förlossning".

FAKTA

Annan medicinsk smärtlindring vid förlossning

  • Lustgas - den vanligaste medicinska smärtlindringen vid förlossning. Utför sin smärtstillande verkan i hjärnan.

  • Lokalbedövning - ges via spruta eller som gelé i slidöppningen och mellangården när barnets huvud ska födas fram. Används även när kvinnan måste sys efteråt.

  • Paracervikalblockad - lokalbedövning som sprutas in kring livmodertappen och bedövar de nerver som omger livmoderhalsen. Ger smärtlindring under öppningsskedet. Risk för att barnet påverkas och pulsen går ned, varför metoden är ovanlig.

  • Pudendusblockad - spruta som bedövar bäckenbotten vid utdrivningsskedet. Tar dock bort krystkänslan och har därför ersatts av andra metoder. Används även när kvinnan måste sys efteråt.
    Källa: www.1177.se