Experter och utsatta: Vi vill ha en lag mot hedersbrott

NYHETER

Inför en ny lag.

Det kräver många experter och människor som jobbar mot hedersvåld och förtryck, som Aftonbladet pratat med under granskningen.

– Jag vill se hedersbrott i vår brottsbalk, säger advokaten Elisabeth Massi Fritz.

1 av 4 | Foto: Christian Johansson
Elisabeth Massi Fritz.

I dag finns ingen lag specifikt mot hedersbrott.

Hedersrelaterade brott ingår i stället som enskilda brott med andra rubriceringar. Mord, olaga hot, olaga frihetsberövande, misshandel, tvångsäktenskap, könsstympning.

Det vill många Aftonbladet pratat med ändra på.

Precis som den nya lagen om fridskränkning erkände karaktären av våld i nära relationer, önskar de att en lag mot hedersbrott skulle tydliggöra att dessa brott utförs av ett kollektiv som står offret nära.

Advokaten Elisabeth Massi Fritz har jobbat med hedersfall sedan länge. Hon var med som målsägandebiträde vid Sveriges första erkända hedersmord, på Pela 1999.

I dag är hon en av landet främsta experter kring hedervåld och förtryck, och anlitas även som sådan inom rättsväsendet.

– Jag vill se hedersbrott i vår brottsbalk. Hedersbrott skall alltid utgöra brott som är försvårande, leda till stränga straff och utvisning om den dömde är utländsk medborgare. Det enda riktigt avskräckande straffet är fängelse som kombineras med utvisning.

Carin Götblad föreslog som nationell samordnare med ansvar för våld i nära relationer, en utredning om ett särskilt brott när det gäller heder ska införas, med straffskärpning för brott med hedersmotiv.

– Det finns straffskärpningsgrunder för heder som motiv redan i dag. Men jag tror att en lag med rubriceringen hedersbrott skulle vara möjlig.

Helena, 39, giftes bort som 14-åring och deltar i Aftonbladets minidokumentär “Helena och Hedern”. Hon tror att hon blivit politiker om hon fått växa upp i Sverige, och sällar sig till dem kräver en ny lag.

– Det borde finnas ett brott som heter hedersbrott, med hårdare straff. Det finns ingen statistik just nu över hur många som sitter i fängelse för hedersbrott. Och när de kommer ut från fängelset, kan de bara fortsätta som de gjort innan. Det är jätteallvarligt.

Juriststudenten Bekka Shirin Tarabay, som länge engagerat sig mot hedersförtryck, tidigare bland annat i organisationen Varken hora eller kuvad, är tydlig:

– Jag vädjar och kommer alltid att vädja till dess att jag ser en brottsrubricering i brottsbalken vad gäller hedersbrott.

Arbresha Rexhepi, samordnare för Fryshusets Elektra som arbetar mot våld och förtryck i hederns namn:

– Med hedersrelaterat våld och förtryck i en brottsrubrincering visar samhället och rättsväsendet att vi förstår att våldets kollektivistiska karaktär gör att det inte bara är en gärningsman, utan kanske 15 personer som står bakom.

Hon anser att samhället genom en lag mot hedersbrott tydligt skulle visa en förståelse för vad hedern spelar för roll i utövandet av brottet.

– Gör vi inte det har vi inte erkänt det som ett allvarligt samhällsproblem, säger Rexhepi och fortsätter:

– Det skulle också förenkla arbetet för åklagare och målsägandebiträden.

Gymnasieläraren Behroz Kurdahmadi, som länge jobbat mot hedersförtryck, är även han för att införa en ny brottsrubricering, hedersbrott, med hårdare straff och utvisning för utländska medborgare.

– Jag är för att skärpa lagen. Konsekvenser ska vara tydliga, precis som signalen från samhället hur grundläggande fel det här är.

Utöver lagändring efterfrågar alla Aftonbladet pratat med under granskningen ha mer utbildning i skolor och för yrkesverksamma inom vård, skola och omsorg om hedersfrågor.

Många, framför allt barnen som själva lever under hedersförtryck, önskar även mer utbildning i jämställdhet för nyanlända.

– Hade mina föräldrar lärt sig om hur det fungerar i Sverige hade jag inte behövt gå igenom allt jag gjort. Nu, efter många år, gillar de läget. Men det hade kunnat förändras tidigare om någon pratat med dem, säger en tjej i 25-årsåldern i Norrland.