”Vi ska inte blanda negrer & andra”

Den 19-årige ingenjörsstudenten Lars Erik Aldin följde med blicken motorvägens spikraka kanter tills de möttes i en prick vid horisonten. Det var en osannolik syn. Ett svart snitt som klöv det tyska landskapet mitt itu.

Mil efter mil rakt in i framtiden.

Året var 1937 och hemma i Sverige skulle det dröja flera decennier innan bilismen kunde ta liknande ingenjörskonst i anspråk.

De unga männen från Stockholms tekniska institut var inbjudna till studiebesök av Tysklands landsomfattande ungdomsorganisation – Hitlerjugend.

– Jag minns att jag och de andra killarna var väldigt imponerade, berättar den i dag 92-årige Lars Erik Aldin när vi träffar honom i hans lägenhet på Gärdet i Stockholm.

”Starkt troende”

Han har just fått en rak fråga:

Är du nazist?

I det svävande svaret har den gamle mannen landat i den där resan till det Tredje riket två år före andra världskrigets utbrott.

– Jag är nationalist och starkt troende. Det har ingenting med hitlerismen att göra. Men Gud har skapat världens folk och satt upp gränser för hur de ska leva. Vi ska inte blanda negrer och andra.

Stopp.

Vi hör invändningarna. Det där är ingen åsikt representativ för dagens Sverigedemokraterna.

Varför intervjuar Aftonbladet en gammal man om hans djupt främlingsfientliga tankar formade i början av det förra seklet,

i syfte att berätta något om Sveriges nyaste riksdagsparti?

Skälen är två:

Dels är Lars Erik Aldin en vanlig väljare. Även om hans åsikter vilar längre ut på högerkanten än Jimmie Åkessons ser han SD som den viktigaste kraften i svensk politik.

– SD är i dag det enda partiet som kan återskapa det land jag växte upp i. Där kyrkans ord och traditioner betydde någonting.

Pekats ut som ”tomten”

Men dessutom är fastighetsmiljonären Lars Erik Aldin en av nyckelpersonerna i historien om Sverigedemokraterna.

Vissa menar att partiet inte skulle existera i dag om det inte vore för hans ekonomiska bidrag för drygt tio år sedan. Han har

pekats ut som den så kallade ”tomten”, en okänd donator som har bidragit med miljonbelopp till partikassan under åren.

– Jag har bidragit med småsummor genom åren. Det där med tomten är någon som har hittat på i efterhand.

Lierad med ligister

Sedan 1970-talet har Lars Erik Aldin synts i samband med demonstrationståg arrangerade av den svenska extremhögern. En av de prydliga äldre herrarna bakom skränande horder av skinnskallar.

Där har han stått. Ofta med ett glatt leende på läpparna. En stenrik och djupt religiös man som valt att liera sig med folkölsfulla ligister.

Varför?

– Det började för 30 år sedan. Då tog jobben slut här och ändå tog vi in människor från hela världen. Då började den här nationella rörelsen att verka. Vi ville bevara Sverige svenskt som det hette på den tiden.

Vad är det du är rädd för?

– Det är precis som Jimmie Åkesson skriver om muslimerna. Som gammal kristen tycker jag att muslimerna håller på att ta makten här. Dagens präster tror att vi ska älska muslimer, men det är inte Bibelns budskap.

Gud har skapat alla folk och fastställt gränser för deras boende. Men nu blundar man för det.

Vad har drivit dig genom åren?

– Bibeln. Den nuvarande ärkebiskopen begriper ju inte ens vad Bibeln säger, men det gör

Sverigedemokraterna. Tyvärr går det trögt eftersom folk är så inlurade i det här med mångkulturen. Folk tror att det berikar, men det är ju tvärtom.

Där lämnar vi Lars Erik Aldin och hans drömmar om ett gudfruktigt och kritvitt Sverige.

Vi reser till Bjuv i östra Skåne.

Efter valet tog den gamla arbetarkommunen över efter Landskrona som Sverigedemokraternas starkaste fäste. I kommunvalet fick partiet 19,2 procent,

vilket gav dem sex mandat i kommunfullmäktige.

Anders Jensen är ny SD-väljare. För första gången sedan han fick rösträtt vände han ryggen mot Socialdemokraterna.

– Alliansen stal arbetarna från sossarna med löften om att de skulle tjäna på deras skattepolitik, men i stället försämrades allt från a-kassan till sjukförsäkringen.

Missnöjd

Anders Jensen använder den amerikanska termen blue collar worker, när han ska beskriva sig själv.

En arbetare av den gamla skolan.

Sedan han gick ut gymnasiet har han jobbat inom den tunga industri som utgör basen för Bjuvs arbetsmarknad.

Han är truckförare och stensättare.

Det var först och främst missnöjet med de etablerade partierna som gjorde att han skänkte en röst till SD.

Men han står bakom partiets invandringspolitik.

Tycker att dörrarna har stått öppna lite för länge.

– Jag jobbar tillsammans med två invandrare. Vi kommer bra överens, men de tycker själva att det släpps in för många.

Vad är för många?

– Kan vi inte klara av att sköta dem som kommer hit, då går det ut över oss alla.

Hur drabbas du och din familj?

– Just nu gör det inte så mycket eftersom vi båda har jobb, men det blir ju konkurrens om jobben.

”Vem ska betala?”

Bjuv sa nyligen upp sitt avtal med Migrationsverket och kommer inte att ta emot fler flyktingar. Socialdemokraterna, som har majoritet i kommunfullmäktige, vägrar medge att det skulle vara SD:s inflytande som ligger bakom beslutet. Anders Jensen bryr sig inte så mycket om vem som fattade beslutet, men han stöder det fullt ut.

– Det är ett steg i rätt riktning, säger han.

– Vem ska betala för dem när Migrationsverket tar sin hand från dem? Det blir ju socialen, det vill säga våra skattepengar.

Det är den 23 november.

SMHI varnar för snökaos i sydöstra Sverige, men i Karlskrona är det ett piskande regn som gör stadens siluett otydlig. Den som kommunens Sverigedemokrater värnar så hårt.

En ny moské, oavsett hur den utformas, skulle förstöra Karlskronas unika stadsbild, anser partiet.

Generande nog råkade ledamöterna av misstag rösta ja till moskébygget i kommunfullmäktiges votering 2008. Men sedan dess har SD kämpat med näbbar och klor mot planerna. Motståndet bottnar i det rent estetiska, enligt kommunpolitikern Ola Svensson.

– En fullskalig moské passar inte in i landskapsbilden.

Mulo Djopa från den islamiska föreningen i Landskrona kontrar:

– De får gärna visa oss en ritning och en detaljplan hur de vill att vi ska bygga och jag lovar att vi gör det.

43-årige civilingenjören Martin Kirschberg är emot moskébygget. Han tycker att Sverige håller på att dribbla bort sin identitet som nation.

– Jag tycker inte man ska bygga någon moské här eller någon annanstans heller i Sverige, säger han.

Enligt Aftonbladets undersökning har 21 procent av SD:s väljare Moderaterna som andraval.

Martin Kirschberg är en av dem. Han är besviken på alla de sju gamla riksdagspartierna och han är besviken på media som inte har varit en nagel i ögat på dem.

–Jag kan bara prata för mig själv, men jag tycker att alla de etablerade partierna har gjort bort sig fullständigt.

Allt oftare känner Martin att hela den svenska demokratin är hotad. Makten flyttas till Bryssel.

Nationalkänslan och motståndet mot EU var avgörande när han valde att bli Sverigedemokrat.

Nu, med sitt nya parti i riksdagen har han börjat tycka att inrikespolitik är roligt igen.

Utanför Olle Larssons fjös (det norska och härjedalska ordet för lada) står en manshög träskulptur av en fjällbonde. En barbröstad figur med tveksam hållning och en lie slängd över axeln.

Snön gnistrar, det svider i kinden och sällan har väl fjället varit vackrare. Men mitt i allt skönhet Tännäs förmår uppbåda en tidig vinterdag står den där kulmagade fjällbonden i trä som en påminnelse om att här bor en synnerligen besviken grupp människor.

Apartheidpolitik

Fjällbönderna i renlandet har haft tuffa tider i snart hundra år, om man frågar Olle Larsson. Och det är renpolitikens fel.

Han menar att Sametinget måste läggas ner.

– Det är en statlig myndighet som är bunden till en etnicitet. Det hör inte hemma i en demokrati. Vi får inte vara med och fatta beslut som rör våra livsvillkor.

Renarna är för många, tycker Olle. De betar bort vitmossan och förstör för lämlar och fåglar. I tjugo års tid har han uppvaktat den ena politikern efter den andra med sina synpunkter.

Men varken Margareta Winberg, Ann-Christin Nyqvist, Beatrice Ask eller Ingvar Carlsson ville lyssna. Ett tag började han rösta på Kristdemokraterna i stället för Moderaterna, men inte ens Alf Svensson hade något att komma med i slutändan.

– Jag kände en stor frustration. Att etablissemanget står för en rasistisk politik är något jag inte kan acceptera, därför ringde jag upp Jimmie Åkesson och han kom hit.

Sommaren 2006 bad Åkesson Olle att engagera sig i partiet och ett par månader senare satt

Olle i Härjedalens kommunfullmäktige.

Fyra år senare har Sverigedemokraterna i Härjedalen mer än fördubblat sina röster från 3,5 till 7,7 procent. Själv var Olle fem platser från att komma in i riksdagen.

Partiet har dessutom antagit Olle Larssons förslag på renpolitik, utom kravet att lägga ner Sametinget.

Invandringen, däremot. Den är ingen fråga för Olle Larsson.

– Vi har inte den problematiken i Härjedalen. Jag kunde sätta mig in den, men jag vill ägna mitt politiska värv åt demokrati i Norrlands inland.

Överraskad

Folkpartisten Torbjörn Rensberg är renägande same och Olle Larssons främste politiska motståndare i kommunen. Han är förvånad över valresultatet.

– Man trodde inte att det fanns så många Sverigedemokrater här.

Torbjörn Rensberg har kallats lappjävel hela sin uppväxt. Han håller med om att det finns problem i rennäringen, men anser att Olle Larsson sprider lögner.

– De krafsar runt och gör nytta. Och renbeteslandet krymper.

Olle Larsson kallar samerna för Sveriges sista adel?

– Jag skulle önska det var så, ha ha. Men det är ingen som blir rik på renskötsel i dag. Det är märkligt att vi lyckats klara oss.

Men på en punkt är han i alla fall överens med sin gamla skolkamrat:

– Här i Härjedalen är det inte invandrarfientligheten som har tagit Sverigedemokraterna framåt.

Men Olle Larssons karriär i Sverigedemokraterna visade sig bli kort. I onsdags hoppade han plötsligt av partiet.

– Sverigedemokraterna lever inte upp till ens de lägsta förväntningarna på ett parti som lovat att företräda landsbygdens folk.

Olle Larsson är besviken. Han vet inte hur han ska gå vidare. Kanske med ett eget parti.

– Sverigedemokraterna har inte lagt ner något som helst arbete på frågor som rör landsbygden eller Norrland. Jag tänker inte vänta en hel mandatperiod på det. Jag kommer att sitta kvar som politisk vilde. Jag har fått 39 procent av personkryssen så jag har ett ansvar gentemot de som kryssade mig.