Juholt lär sig: Jobb först – skämt sist

Göran Persson förlorade valet 2006 för att han tog för lätt på jobben. Det var högkonjunktur och de skulle komma av sig själv, sa han. Det trodde inte väljarna på.

När Mona Sahlin förlorade valet 2010 var jobben återigen en viktig förklaring. De rödgröna lyckades inte presentera ett trovärdigt alternativ till regeringen.

Håkan Juholt har inga planer på att göra om det misstaget. Det står klart efter hans tal i Almedalen i går.

Löntagarnas bästa ska stå i fokus för den nya S-politiken. Då får man automatiskt den bästa skolan, den bästa sjukvården, den bästa äldreomsorgen, enligt Juholt.

Han lovade också ta itu med det nya arbetslivet där arbete och fritid flyter samman, med bristen på barnomsorg utanför kontorstid, med bristerna i arbetsmiljön.

Dessutom skulle skolelever över 16 garanteras tre veckors sommarjobb.

Moderaterna fick skrattarna på sin sida när de i valet 2006 lanserade sig som vår tids arbetarparti. Med en busfräck blinkning till väljarna tryckte de till och med upp valaffischer med det budskapet.

Ingenting har retat, och skadat, Socialdemokraterna lika mycket som det.

Socialdemokraterna har inte bara ordet arbetare i sitt partinamn, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Alltsedan bildandet för 122 år sedan har samarbetet med fackförbundsrörelsen, med arbetarna, varit intimt.

På den allra första partikongressen kom ombuden främst från fackförbund och olika politiska föreningar. Om det finns en röd tråd i S-politiken så är det jobben. Det är en viktig del, kanske den viktigaste, av partiets själ.

Nu vill alltså Håkan Juholt tillbaka till rötterna. Till jobben, arbetsmiljön och anställningstryggheten. Socialdemokraterna ska inte bara vara det äldsta arbetarpartiet. Det ska också vara det nyaste.

Det är inte raketforskning. Det konstigare är snarare att Socialdemokraterna tappade trovärdighet i sin gamla paradgrenen. Inte att Juholt vill återupprätta den.

Sysselsättningen står alltid högst upp på listan över valets viktigaste frågor. Väljarna förväntar sig att ett stort parti som Socialdemokraterna tar frågan på stort allvar.

Men publiken fick inte bara se en partiledare på jakt efter sina gamla väljare.

De fick också se en person som tydligt vill framstå som en statsministerkandidat.

Borta var skämten om mustaschen. Borta var gubbrocken, Juholts favoritmusik. Borta var alla andra retrogimmickar som att Domus borde heta Domus och inte Coop Forum.

Håkan Juholt har en lång resa framför sig till nästa val. Men han vill uppenbarligen inte bli borträknad som en tönt. Eller för att han inte begriper att det där med jobb är viktigt.