575 000 utan jobb – trots sänkt skatt

Eftersom nästa riksdagsval är om 363 dagar skulle det under normala förhållanden ha rört sig om en valbudget, fylld av löften till väljarna. Det är det inte.

I stället är det ännu en krisbudget där regeringen försöker lindra de värsta verkningarna av den internationella lågkonjunkturen.

Men kostar det så smakar det. Under nästa år lånar staten 106 miljarder kronor för att kunna sänka inkomstskatterna, höja bidragen till kommuner och landsting, stimulera företagandet och öka antalet utbildningsplatser.

Det räcker inte. Trots miljardregnet fortsätter arbetslösheten att öka. Från 393 000 personer i augusti till omkring 570 000 personer i genomsnitt under helåret 2011. Under sommarmånaderna kommer långt över 600 000 personer att gå utan jobb.

Läget på arbetsmarknaden är med andra ord lika uselt som under början av 1990-­talet. Men då var krisen hemmalagad. Nu är nergången global och det lilla exportberoende Sverige drabbas särskilt hårt.

Hittills har 100 000 jobb försvunnit sedan toppnoteringen i mitten av förra året. Ytterligare 200 000 försvinner innan det vänder.

Sämst ser det ut i det privata näringslivet där sammanlagt 240 000 jobb går upp i rök, förhoppningsvis tillfälligt. I den offentliga sektorn; stat, kommun och landsting, pulvriseras 60 000 jobb. Utan de höjda statsbidragen hade ytterligare 23 000 helårsanställda drabbats enligt finansministern.

Regeringen med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i spetsen har sedan krisen slog till för ett år sedan behållit ett märkvärdigt lugn, åtminstone utåt. Trots talet om vargavinter har de aldrig gett intryck av att ha tappat fattningen.

Men nästa år är det val och regeringen kommer att mätas med den måttstock de själva valt – utanförskapets. De fyra allianspartiernas gemensamma valmanifest hade rubriken ”Fler i arbete – mer att dela på”.

Ännu har regeringen siffrorna på sin sida. I augusti valåret 2006 jobbade 4,4 miljoner människor. I augusti i år var siffran 4,5 miljoner.

Men på valdagen nästa år kommer det med största sannolikhet inte se lika bra ut. Det kommer att krävas rasande skickliga ­allianspedagoger för att förklara varför den regering som misslyckats med sin absolut viktigaste fråga bör väljas om.

Men mer att dela på, kan det kanske vara. I alla fall om man med det avser sänkta skatter. Redan i år lånar regeringen för att sänka skatterna och höja statsbidragen. De fortsätter nästa år.

Att regeringen lånar pengar för att sänka skatterna är redan oppositionens vassaste argument. Mona Sahlin och Thomas Östros (S) lär knappast lägga ner det vapnet.

Sammanfattningsvis tror Anders Borg att valåret 2010 blir ännu värre än han trodde i våras. Sysselsättningen minskar mer och ­arbetslösheten blir högre.

2011 blir däremot lite bättre än han trodde. Men då är valet redan historia.