Pinsamt, feltajmat och politiskt riskfyllt.
Tony Blair har många skäl att vilja ställa in George W Bushs statsbesök.
USA-presidenten är den ende som kan dra en vinstlott.
När jag dagen innan Bush landar promenerar omkring på regnvåta Londongator märks inte mycket av vad som ska bli det största säkerhetspådraget sedan andra världskriget.
Omfångsrika amerikanska och brittiska fanor trängs växelvis med gulnande höstlöv som vägrar släppa taget. Vittnesbörd om vänskapen mellan de två länderna.
Så mycket märkligare att Blairs närmaste allierade förväntas få det absolut ovänligaste mottagande en besökande statschef i Storbritannien fått i modern tid.
Det kunde lika gärna ha varit Idi Amin, Saddam Hussein eller djävulen själv som kommer på besök.
60 procent av britterna ser Bush som ett hot mot världsfreden. Då pratar vi vanlig, respektabel medelklass som dricker eftermiddagste och handlar på Harrods.
Stämningen i dag är ännu mer hätsk än under själva Irakkriget. Nu är en stor del av britterna övertygade om att Bush fick Storbritannien att gå med i kriget med lögner om Iraks massförstörelsevapen.
"Bush är inte välkommen" står det på en banderoll utanför Big Ben. En mild sammanfattning av läget.
En symbolisk uppmaning till regeringen att dra tillbaka inbjudan överlämnades i går till parlamentet. I hemlighet önskar nog Blair att han kunde gjort det.
Det är svårt att tänka sig ett mer feltajmat statsbesök.
För premiärminister Tony Blair rivs de gamla Iraksåren upp igen.
50 000 till 100 000 britter har fått tillstånd att på höravstånd från 10 Downing Street skrika ut sin avsky mot Bush. Det kan inte vara annat än pinsamt för värden Blair. Han som så gärna vill att USA och Storbritannien ska vara de bästa av vänner.
Risken är att avskyn mot Bush även stänker ner kompisen Blair rejält.
Ändå vägrar han backa. Utåt visar Blair prov på samma "jag vet att jag har rätt"-attityd som inför Irakkriget.
- Detta är exakt rätt tidpunkt för Bush att komma hit, säger Blair medan hans medarbetare stönar av förtvivlan.
Precis när stämpeln som Bushs "knähund" börjat suddas ut så blir det ojämna förhållandet mellan de två återigen tydligt. Medan Blair riskerar allt med besöket är Bush den potentielle vinnaren.
Besöket är skräddarsytt för att hjälpa Bush bli omvald nästa höst. Bilder på presidenten tillsammans med Drottning Elizabeth blir mycket användbara i valrörelsen. Inifrån Buckingham Palace garanterat fria från elaka demonstranter.
Roland Reagan på häst tillsammans med drottningen i Windsor Park anses ha gett den förre presidenten bra draghjälp i valet 1984. Bush valstrateger vill upprepa bravaden.
Liksom under Irakkriget ställer kompisen Tony villigt upp. Igen.
Tisdag: Bush anländer i dag 18.45 lokal tid och förs med helikopter till en central plats i London varifrån det blir bilkaravan till Buckingham Palace.
Onsdag: Officiellt välkomnande till Buckingham Palace där presidentparet ska bo. Besök vid minnesmärket för brittiska offren från 11 september 2001 vid Grosvenor Square. Statsmiddag vid Buckingham Palace.
Torsdag: Läger en krans vid den okände soldatens grav vid Westminster Abby, möte med premiärminister Tony Blair på 10 Downing Street där det också blir lunch. Presskonferens på utrikesdepartementet. På kvällen är Bush värd för en statsmiddag för Drottning Elizabeth.
Fredag: Statsbesöket avslutas officiellt på morgonen. Bush fortsätter till Tony Blairs valkrets Sedgefield i nordöstra England innan hans Airforce One återvänder till Washington.
14 000 poliser bevakar besöket och Bush har med sig 250 egna Secret Service-agenter.
15 bombhundar avsöker alla områden Bush ska besöka.
USA har också låtit flyga in två stora helikoptrar av typ CH53 och två Chinook-helikoptrar, sex skottsäkra bilar och en lastbil med ett team av kirurger.
Bush själv bär, enligt brittiska tidningar, en tunn skottsäker väst under kostymen.