För tidigt att ge Obama fredspriset

Jag hade förberett mig på att skriva om många kandidater. Barack Obama var inte en av dem.

Det kändes som han hade kunnat bli en kandidat om några år ifall han lyckats med något av alla fredsprojekt han lovat ro i hamn.

Man får känslan av att Nobelkommittén ger priset som ett slags uppmuntran till Obama att arbeta ännu hårdare med sina planer på nedrustning, fixa fred i Mellanöstern och klimathot.

Lovande gester

Att priset ges för att stärka Obamas ställning i världen och underlätta hans fredsuppdrag.

Framförallt är valet också en indikation på att det i år inte fanns någon självklar pristagare.

Är det så enkelt att nobelkommitténs medlemmar hellre vill se Barack Obama på middag än exempelvis Denis Mukwege, läkare i Kongo som inrättat sjukhus för kvinnor som våldtagits i kriget?

Obama har under sina första nio månader som president gjort en rad lovande gester. De flesta sedan nomineringstiden gick ut i februari.

Reste till Kairo och höll ett försonande tal till den muslimska världen.

Erbjudit Iran direkta förhandlingar om deras försök att skaffa sig kärnvapen.

Lagt ner planerna på att inrätta en robotsköld i Tjeckien och Polen för att skydda USA mot eventuella kärnvapenattacker från Iran.

Lovat att han ska arbeta hårt för en fred mellan Israel och palestinierna.

Sagt att USA ska ta täten i kampen för att möta klimathotet.

Tagit initiativ till nya förhandlingar om kärnvapennedrustning.

Börjat dra tillbaka trupper från Irak.

En väldigt lovande meny.

Men väldigt få av rätterna är ännu tillagade. Till några av dem har han bara börjat samla in ingredienserna.

Hans vilja är stor men konkret har Obama ännu lyckats med väldigt lite.

Fredsförhandlingarna mellan palestinier och israeler ligger nere. Klimatmötet i Köpenhamn hotas av fiasko eftersom USA ännu inte bundit sig för minskade utsläpp. Nedrustningsförhandlingarna har inte inletts. USA har ännu bara haft ett första sonderande möte med Iran.

Obama har mycket kvar att bevisa och ett problem.

Ett problem som kan göra att priset i efterhand kan framstå som vansinnigt.

Presidenten har skickat fler trupper till Afghanistan. Kriget där går dåligt. Om Obama inte lyckas få till en strategi som kan besegra al-Qaida och talibanerna riskerar Obama att konflikten förvandlas till hans eget Vietnam.

På en punkt är det svårt att inte hålla med den norska nobelkommittén.

Nytt klimat

Obama har skapat ett nytt klimat i världspolitiken. Särskilt stor blir kontrasten när Obamas stil, och ord ställs mot företrädaren George W Bush.

Att ge priset till en sittande amerikansk president är mycket kontroversiellt och kommer att kritiseras av många. Han företräder världens mäktigaste nation. Behöver han verkligen priset?

Valet är garanterat också väldigt populärt.

Obama är älskad av många. Att en hel värld sätter sitt hopp till honom var väldigt tydligt när han blev vald.

Nu måste han bevisa att han verkligen förtjänar fredspriset.