Det blev inte bra, Persson

NYHETER

NICE

Sverige fick mindre att säga till om.

Och det blev svårare för unionen att fatta beslut.

Det är facit från det röriga och rekordlånga EU-toppmötet.

EU-toppmötet i Nice slutade med en överenskommelse som minskar Sveriges inflytande och gör det svårare att fatta beslut i unionen. Göran Persson har ingen anledning att vara särskilt nöjd.
Foto: AP
EU-toppmötet i Nice slutade med en överenskommelse som minskar Sveriges inflytande och gör det svårare att fatta beslut i unionen. Göran Persson har ingen anledning att vara särskilt nöjd.

Efter alla toppmöten talar EU:s regeringschefer om succé, det tillhör liturgin. Superlativen uteblev den här gången.

Det ordföranden Jacques Chirac lyckades åstadkomma var rätt och slätt en överenskommelse. Däremot blev den inte bra.

I nära fem år har EU:s 15 medlemsstater försökt bli ense om hur man ska ändra beslutsordningen i unionen. Man ville, inte helt oväntat, kunna fatta beslut även sedan de tolv länder som nu förhandlar tagit steget över till medlemskap.

Men det har gått trögt. Att minska sin egen makt och inflytande är ingen favoritsysselsättning. Till sist blev Jacques Chiracs rädsla för att göra bort sig den främsta drivkraften.

Meningen var alltså att det skulle bli enklare att fatta beslut. Unionen skulle bli effektivare. Det blev den inte. I dag krävs 30 procent av rösterna för att stoppa ett beslut som tas med kvalificerad majoritet. Från 2005 räcker det med 26.

Sverige låg lågt i förhandlingarna

Dessutom har många nya beslutsregler fått en så komplicerad utformning att det krävs minst en doktorsexamen i juridik för att förstå dem.

Sverige, som låg ganska lågt, firar inte några triumfer. Statsminister Göran Persson, som tar över ordförandeklubban i EU vid nyår, ville inte vara alltför framfusig och lät andra länder sköta frågor där även Sverige hade intressen.

På pappret ökar antalet röster i det beslutande ministerrådet. I verkligheten minskar den svenska andelen av det totala antalet röster. Sveriges inflytande minskar alltså.

Detsamma gäller EU-parlamentet. Antalet ledamöter minskar och andelen svenska röster med dem.

Målet att få lika många röster i ministerrådet som Portugal och Belgien uppnåddes inte. De fick två mer än Sverige.

Skillnaden mellan små och stora länder ökar. Tysklands röster i rådet ökade med 190 procent. Sveriges ökning stannar på 150 procent. Men också Tyskland fick se sin andel av det totala antalet röster minska.

Svenska ledamöter ska skatta i Sverige

En framgång i marginalen livade dock upp både stats- och utrikesministern. De svenska ledamöterna i EU-parlamentet ska efter den lönereform som ger dem mångdubbelt mer betalt fortsätta att betala skatt i Sverige. Även de finska, danska och brittiska ledamöterna ska skatta i respektive hemland.

Hur beslutet rimmar med de grundläggande bestämmelserna om att alla EU-medborgare ska behandlas lika oavsett nationalitet är höljt i dunkel. Kanske går beslutet att överklaga till EU-domstolen?

Så blev det

Lena Mellin