Nätläsarna äter julmaten efter Kalle Anka

NYHETER

I dag är Kalle Anka en lika stark tradition som självaste julbordet.

Majoriteten av de nätläsare, 57,1 procent vill helst äta sin julmat efter Kalle Anka - inte innan.

Hade vi levt under medeltiden hade vi fått vara hungriga mycket längre.

- Då åt vi svenskar inte förrän fastan var slut och den varade till tolv på natten, säger Jan-Öjvind Swahn, professor i etnologi och folklorist.

Före eller efter Kalle Anka? En nog så bagatellartad fråga men den bör nog tas på djupast allvar när det gäller svenskars julbordsätande. En stor majoritet, 57,1 procent av 17750 röstande nätläsare, föredrar att inta den bastanta måltiden efter tv-traditionen.

- Vi är så väldigt konservativa i våra matvanor, särskilt när det gäller den mat som har ett rituellt värde för oss, som julmat, säger Jan-Öjvind Swahn.

Så kommer det sig att vi svenskar fortfarande äter ett julbord bestående mest av köttprodukter, trots att det är en bondsk kvarleva.

-Julbordet introducerades inom adeln tidigt under 1800-talet. Innan dess åt godsägare och aristokrater förmodlligen ostron, hummer och vilt i stället. Förr berodde matvanorna kring jul på var man bodde, vad man tyckte var gott och vilken ekonomi man hade, säger Jan-Öjvind Swahn.

Det ursprungliga julbordet med mycket fläskprodukter uppkom därför att 95 procent av svenskarna var bönder och de satt fram den finaste mat de hade. Julen var enda tillfället på året då folk åt färsk mat i stället för saltad.

Men traditionerna varierade geografiskt.

- Folk i skärgården åt julfisk, gärna julgädda på samma sätt som bönderna här åt julskinka, säger Jan Öjvind Swahn, som helst äter julmaten efter Kalle Anka.

Annika Sohlander