Svensken gav 100 miljoner till fattiga

- Arvet är ovärderlig hjälp för indianerna

NYHETER

När den svenske mångmiljonären Lars Hannell avled 1997 testamenterade han 100 miljoner kronor till de fattigaste indianerna i Guatemala, Puerto Rico och Honduras.

Tackvare en kopp kaffe.

Det är först nu som testamentet har blivit allmänt känt.

Stiftelsen där pengarna finns har fungerat och arbetat i två år. Avkastningen från stiftelsen som går till hjälparbetet.

- Det är en ovärderlig hjälp för alla som får del av den, säger Petter Skauen vid den norska Kirkens Nødhjelp som sitter i styrelsen för stiftelsen.

Det var han som bjöd Lars Hannell på en kopp kaffe i Guatemala 1978.

Petter Skauen stod utanför Kirkens Nødhjelps kontor i Guatemala City när Lars Hannell kom fram och började fråga om hjälparbetet.

Bjöd på en kopp kaffe

- Han blev mycket intresserad och jag bad honom följa med mig in på en kopp kaffe.

Det blev ett mycket långt samtal.

Och det följdes av fler.

Nästan dagligen fram till Lars Hannells död 19 år senare talades de vid.

Lars Hannell besökte ofta Guatemala, han följde med Petter Skauen ut i byarna, han såg nöden som de nästan ständiga striderna mellan armén och gerillan skapade.

Under dessa år skänkte Lars Hannell mer än 15 miljoner kronor till hjälparbetet bland indianerna i Mellan-Amerika.

Lars Hannell var född i Trelleborg, han tog studenten i Lund och gick därefter genom Schartaus handelsinstitut i Stockholm.

Hans far hade startat Nordisk Transport och där började Lars Hannell att arbeta.

Han gjorde företaget till ett stort internationellt transportföretag och han tjänade mycket stora pengar, pengar som han sedan använde i olika hjälpprojekt.

Mer intresserad av andra

- Han var en människa som var ytterst litet intresserad av sin egen person men desto mer av andra, säger Petter Skauen.

Lars Hannell, som dog när han var 83, drog i sitt testamente upp riktlinjerna för stiftelsen.

Därefter tog det ett drygt år att arbeta fram stadgarna.

Den efterlevande hustrun Ingrid är stiftelsens president.

Hon vill inte säga så mycket:

- Nej, det var hans vilja och den arbetar stiftelsen efter. Mer finns inte att säga, tycker jag.

I testamentet namngav Lars Hannell femton indianer som han lärt känna. Dessa fick speciella gåvor.

En änka fick motsvarande 15 000 kronor till en vävstol, en ung pojke fick 10 000 kronor till en motorcykel för att kunna starta en budfirma, andra fick pengar för att kunna köpa jord.

- Hon har sin vävstol, han har sin motorcykel. Det är mycket som händer på grund av Lars Hannell, säger Petter Skauen.