Adjö, herr president

Trots sexskandalerna är Clinton populäraste ledaren - i morgon lämnar han Vita huset

1 av 4 | Foto: AP
FRÅN TRIUMF... När Bill Clinton 1993 lyckades få israeler och palestinier att påbörja fredsprocessen i Mellanöstern blev det en viktig utrikespolitisk framgång. Bilderna från Vita husets gräsmatta, där fienderna Yitzhak Rabin och Yassir Arafat skakar hand, är redan historiska.
NYHETER

WASHINGTON

När Bill Clinton kliver ut ur Vita huset vid lunchtid i morgon gör han det som den mest populäre presidenten sedan opinionsmätningarna infördes.

Till och med Clintons motståndare erkänner att han rankas som en av USA:s bästa presidenter i modern tid.

Men sexskandalerna kommer för alltid att kasta en lång skugga över hans ämbetstid.

Från och med i morgon är Bill Clinton åter en vanlig medborgare. Låt vara med livslångt livvaktsskydd och en pension på 1,5 miljoner om året.

Men även under sina åtta år i Vita huset har Clinton varit mer av en vanlig människa än någon annan president före honom. Han har ändrat hela presidentjobbets image och ledarstil.

Han har devalverat presidentens värde men samtidigt gjort presidenten mer tillgänglig och avmystifierat makten.

Förmågan till empati en stor tillgång

Vilken annan president hade kunnat spela saxofon iförd mörka solglasögon och fortfarande tas på allvar? Eller sitta i musikkanalen MTV och diskutera huruvida han använder boxershorts eller vanliga kalsonger?

Clintons främsta tillgång som president - förutom hans omvittnat knivskarpa intelligens - var hans förmåga till empati och hans sätt att tala direkt till det amerikanska folkets hjärta.

Många älskar Clinton. Andra hatar honom. Ingen är oberörd av honom.

66 procent tycker han gjort ett bra jobb. Det är den högsta siffran för en avgående president sedan opinionsmätningarna började göras för 50 år sedan.

Clinton är den förste demokratiske president sedan Roosevelt som lyckades bli omvald till en andra mandatperiod.

Politiskt har Clinton skapat en tredje väg inte bara i amerikansk politik. Han satte vänster-högerskalan ur spel, något som Tony Blair framgångsrikt kopierade i Storbritannien.

Älskar att stå i rampljuset

– Han har dragit ut tand efter tand på det republikanska partiet genom att han löst deras hjärtefrågor men med tillämpning av demokratiska partiets metoder, säger Dick Morris, politisk analytiker och före detta Clintonmedarbetare.

Bill Clinton älskar att stå i rampljuset, men inte på det sätt som hans kvinnoaffärer gav upphov till.

Monica Lewinsky var toppen på ett isberg av anklagelser om sexuella trakasserier. Affärerna med Gennifer Flowers och Paula Jones skadade Clinton men Lewinskyskandalen höll på att ta död på honom.

Att presidenten haft oralsex i Ovala rummet med en Vita hus-praktikant var svårt att acceptera. Dessutom ljög Clinton.

Jagad av den särskilde åklagaren Kenneth Starr tvingades Clinton till förödmjukande vittnesmål om intima detaljer. Han tvingades erkänna för det amerikanska folket att han ljugit både för dem och för sin fru.

Folket gav honom sin förlåtelse. Han popularitet var fortsatt hög i opinionsmätningarna.

Hillary stannade kvar vid hans sida och mötte en våg av sympati som gav henne möjligheten att starta en egen politisk karriär.

De politiska motståndarna ville fälla honom och använde sitt enda vapen, riksrätt.

Var en novis på utrikespolitik

Clinton överlevde processen men under ett helt år var han nästan förlamad som president.

Han tog skydd bakom utrikespolitiken, den enda arena där han kunde agera fritt.

När han kom till makten var Clinton en utrikespolitisk novis.

Fredsmäklaren Richard Holbrooke minns när han briefade Clinton om de viktigaste frågorna.

"Jag förstår varför presidenter före mig har tyckt det här är kul", sa Clinton efteråt.

I första fredsavtalet gjorde norrmännen grovjobbet men det var Clinton som solade sig i glansen på gräsmattan framför Vita huset när PLO-ledaren Yassir Arafat och Israels ledarduo Yitzhak Rabin och Shimon Peres skrev på fredsavtalet 1993.

Dayton-avtalet om fred i Bosnien 1995 var mer hans egen skapelse.

Han engagerade sig starkt i fredsprocessen på Nordirland och hjälpte till att medla fram Good Friday-avtalet 1998.

Även Natos bombkrig mot Jugoslavien räknas in bland framgångarna, särskilt som det i förlängningen ledde till att Slobodan Milosevic störtades.

Hyllad - även av sina motståndare

Men fredsavtalet Clinton helst av allt ville se rann honom ur handen. In i det sista jobbade Clinton hårt på att få Israel och palestinierna att slutgiltigt komma överens. Kanske för hårt. Han misslyckades.

Inrikespolitiskt hade Clinton enorma ambitioner när han kom till makten. Men det tog tvärstopp nästan direkt. Kongressen stoppade hans planer på en allomfattande sjukvårdsförsäkring utarbetad av Hillary.

Clinton insåg att det var lättare att göra många små saker än ett fåtal stora. Allt från att höja minimilönen till att införa föräldraledighet.

– Han är den taktiskt mest skicklige politikern i min livstid, säger en av Clintons värsta motståndare Newt Gingrich, republikanernas förre ledare i kongressen.

Clintons största framgång är åtta år av ekonomiskt välstånd grundat på hans sanering av statsfinanserna. Även om vissa hävdar att Clinton bara hade tur som råkade dyka upp just när en högkonjunktur var på väg.

Clintons stora reform var ovanlig för en demokratisk president; massiva nedskärningar av socialbidragen. Folk tvingades att ta jobb. Det applåderades av många men frågan är vad som händer nu när USA går in i en lågkonjunktur. Får vi se nya drivor av uteliggare?

Lär knappast lämna rampljuset

Hur historikerna ska bedöma Clintons åtta år beror mycket på hur Bush kommer att lyckas.

Men bland vanligt folk sprider sig redan en saknad. Många hade gärna sett Clinton fortsätta i fyra år till.

De kan trösta sig med att "The Comeback Kid" visserligen avgår som president men knappast från rampljuset.

Wolfgang Hansson