Daléus var dömd att misslyckas

NYHETER

Lennart Daléus hade aldrig en chans.

Att ta över ett parti i kris tre månader före valet är dömt att misslyckas.

Man kan fundera över om han var dödstrött på alltihop eller ville jävlas med sin efterträdare.

Men när Olof Johansson valde att avgå i juni 1998, tre månader före ett nytt ödesval för centern, gjorde han sin efterträdares jobb omöjligt.

Har minskat sedan 1973

Centern har minskat i varje val sedan 1973 då de samlade en fjärdedel av svenska folket bakom sig. Det skulle Lennart Daléus ändra på och han fick tre korta sommarmånader på sig.

I ett fåfängt försök att på kort tid göra partiledaren åtminstone lite känd blev den mest framträdande valaffischen en bild på Daléus som presenterades med orden ”det här är Lennart”.

Daléus skulle dessutom vända siffrorna med en helt ny och oerfaren partiledning. Med Olof Johansson försvann tre av fyra i ledningen. Partisekreterare Åke Pettersson följde sin kompanjon ut i friheten. Vice ordföranden Helena Nilsson hade fått andra och mer spännande jobb än att sitta på krispartiets kansli och härva.

Sämsta valet någonsin

Valresultatet 1998 blev centerns sämsta hittills. Vem hade trott något annat? Mirakel inträffar inte ens i politikens värld.

Med sargat självförtroende inledde Lennart Daléus därefter arbetet med att restaurera krispartiet centern. Det gick inte särskilt bra.

Centern hade under det tidiga 1970-talet, sin guldålder, parollen ”Decentralisera mera”. Det karaktäriserar landsbygdspartiet centern. Men i stället för att satsa på kärntrupperna valde Lennart Daléus att fokusera på det nya, det som ungdomarna i storstadsområdena möjligen kan vara intresserade, digital allemansrätt.

Daléus profilfråga är möjligen rätt tänkt. Men det sätt han valde att presentera det på var obegripligt.

Vad betyder digital allemansrätt? Rätt att använda andras datorer eller en dator till alla eller vad?

Svårt jobb för efterträdaren

Lennart Daléus efterträdare får inte heller en lätt uppgift. Det återstår visserligen nitton månader till nästa val så det är inte lika bråttom som vid förra partiledarbytet.

Men centern är i dag i en betydligt djupare kris än för tre år sedan.

Profilfrågor saknas. I tillväxtområdena Stockholm, Göteborg och Malmö är partiet i stort sett utraderat.

Enligt SCB:s stora väljarundersökning från november stöds partiet av 0,7 procent av väljarna i stor-Malmö, en procent i Stockholms kommun och 2,5 procent i Göteborg. I samtliga fall ligger siffrorna inom felmarginalen.

Den nye partiledaren tvingas inte bara hitta tillbaka till partiets kärnväljare. Dessutom måste han eller hon locka storstadsväljarna eftersom det är där hälften av befolkningen bor. Inte en alldeles enkel uppgift.