”Plugget suger – vi drar”

Fyra av tio elever skolkar mer än tio gånger i månaden

NYHETER

Elevernas stolar gapar ofta tomma i Stockholms gymnasieskolor.

Var fjärde elev har erkänt att de skolkat mer än tio gånger på två månader.

Att strunta i att gå på lektionerna är vanligt på Stockholms gymnasier.

Vid en undersökning som gjordes i mars förra året - men som presenteras först nu - berättar 9 000 gymnasieelever om skolk från lektionerna. Eleverna på gymnasiet skolkar dubbelt så mycket som högstadieeleverna.

Måste gå – fast det är frivilligt

Gymnasiestudier är frivilliga, men skolborgarrådet Jan Björklund (fp) hävdar att detta inte är någon ursäkt för att utebli från lektionerna.

– Har man ansökt, är antagen och uppprätthåller en plats ska man vara närvarande. Från och med detta läsår skrivs därför skolk in i betygen. Det gör att närvaron uppfattas som mycket viktigare, säger han till Svenska Dagbladet.

Undersökningen visar att pojkar och flickor skolkar lika mycket. En överväldigande majoritet av 17-åringarna svarade att de har skolkat någon gång under terminen, och vissa elever struntade i undervisningen varje vecka.

Vill ha tuffare tag mot skolket

– Fullständigt oaccepatabelt. Det krävs en tuffare syn på skolket. Eleverna ska vara närvarande i undervisningen och lärarna måste reagera när de inte är det, säger Jan Björklund.

– I den moderna skolan är det inte bara läraren som avgör om en lektion blir bra eller dålig. Den förutsätter ett aktivt deltagande från eleverna.

Och det är just undervisningen som får kritik av Elevorganisationen.

Tråkig undervisning orsak till frånvaron

– På många håll är klassrumssituationen så pass tråkig att elever känner att de inte får ut någonting. Om de tyckt att undervisningen varit meningsfull hade de ju inte gått därifrån, säger Mattias Schain, ordförande i Elevorganisationen.

Han vänder sig också emot att skolk ska skrivas in i betyget.

– Det tycker jag är helt vansinnigt eftersom vi har ett målrelaterat betygssystem. Då är det inte relevant hur mycket man har varit frånvarande. Och ett sådant system kan slå hårt mot de elever som arbetar som elevskyddsombud eller i elevkåren, säger Mattias Schain.

Inga-Lill Hagberg