Ökat spioneri mot Sverige

Säpos årsrapport: Underrättelsepersonal från 15 länder stationerad här

NYHETER

Spionernas intresse för Sverige ökar.

Utländsk affärsverksamhet kan vara en täckmantel för spionage, enligt Säpo.

Här finns underrättelsepersonal fast stationerad från minst 15 länder.

När vi hör ordet spioner går oftast tankarna till spännande thrillers om hårdkokta agenter.

Många trodde att spioner tillhörde kalla krigets dagar, och men i dag när freden är som mest stabil är underrättelsehotet paradoxalt nog större.

Säpo redovisar hur spionverksamheten ser ut i sina årsrapporter, den senaste är från 1999.

Dubbelt så många spionfall

De konstaterar att den konspirativa spionverksamheten av klassiskt snitt blir allt mer vanlig igen precis som den illegala underrättelseverksamheten. Antalet utländska spionfall som blivit kända för allmänheten var dubbelt så stor under 1999 som åren innan.

Sverige är intressant för främmande statsmakter.

Personal från 15 länder

För två år sedan fanns fast stationerad underrättelsepersonal från ungefär 15 länder, några av dem har en relativt stor personalstyrka. Och antalet har ökat de senaste åren.

Ett antal länder skickar regelbundet hit personal som under kortare eller längre tid utför sina uppdrag här.

- Underrättelseofficerarena blir allt fler här i landet under senare år samtidigt som de blivit mer aktiva, skriver Säpo i årsrapporten.

Illegalt spionage

Bland personalen på ambassaderna finns också personer som bedriver illegalt och konspirativt spionage, skriver Säpo i sin rapport.

– Det är en hårfin skillnad mellan legal och illegal underrättelseverksamhet och det är skadorna som avgör, säger en polis på Säpo till Aftonbladet.se.

Tecken tyder på att utländsk affärsverksamhet är en täckmantel för spionage och som kan vara länkad till organiserad brottslighet.

Men det är inte de militära målen som är mest intressant för spionerna.

Fokus på ekonomi och teknologi

Nu fokuserar de på politik, ekonomi och teknologi.

Men under just 1999 var det främst den militära teknologin och handel med militära vapen som drog till sig spionernas intresse.

Information hämtar de på klassiskt vis med hjälp av agenter som förser dem med känslig information. Främmande makter söker sig därför sin agenter bland departementstjänstemän, företagsledare, produktutvecklare, forskare och registerhanterare.

Svagheter i svenska samhället

De har hittat en av svagheterna i det svenska samhället, att IT-systemen har ett svagt skydd och därför är sårbara. Signalspaningshotet är större och det har blivit allt svårare för länder att skydda sig mot andra tmetoder som dataintrång, buggning och illegalavlyssning. De främsta aktörerna är USA och Ryssland.

Nu arbetar de svenska militära myndigheterna med att täppa till dessa hål för att inte främmande makt ska kunna ta sig in i våra IT-system.

Inga-Lill Hagberg