Rekordmånga samtal till Bris

NYHETER

Oroliga, ledsna, maktlösa och rädda.

Förra året ringde barn och ungdomar rekordmånga samtal till Bris, barnens rätt i samhället.

– De i särklass vanligaste samtalen handlar om mobbing, säger Göran Harnesk, Bris generalsekreterare.

Varje år kommer nya alarmerande siffror från Bris, barnens rätt i samhället, om att allt fler barn ringer Barnens Hjälptelefon och berättar om olika problem.

Förra året tog föreningen emot totalt 156 000 samtal vilket är en ökning med 50 procent på bara ett år.

Men alla som ringer för att be om hjälp kommer inte fram.

Bara vartannat samtal kunde tas emot förra året, sammanlagt 300 000 barn och ungdomar försökte nå Bris enligt organisationens egen mätning.

– Det är enorm frustration att inte kunna svara på alla samtal. Vi har öppnat möjlighet att skriva in meddelanden på vår hemsida, men det är inget alternativ. Vi vill prata med barnen för att höra deras röster och vi tänker inte ge upp målsättningen att svara på alla samtal, säger Göran Harnesk

Många barn och ungdomar som ringer till Bris mår mycket dåligt. De visar depressiva känslor men också skam- och skuldkänslor, och i vissa fall har de också långt framskridna självmordsplaner.

Samtalen om mobbing ökade med 40 procent på bara ett år.

– Det är nedslående siffror, en anledning till att många ringt kan vara att media skrivit mycket om mobbing och att mörkertalet har blivit mindre, säger Göran Harnesk.

De flesta som ringer är flickor, men vart tredje samtal gäller pojkar. Medelåldern för barnen som ringer är 13-14 år.

– Flickor är bättre på att beskriva känslor, tankar och idéer. Vi killar har svårare att uttrycka frustration, säger Göran Harnesk.

Tas inte på allvar

Många barn vittnar om att de försökt skaffa hjälp på skolan men att de negligerats eller inte tagits på allvar.

– Jag tror inte att de vuxna är inkompetenta, men det är en vanlig skyddsmekanism att inte vilja se vad som händer. Det blir för jobbigt, säger Göran Harnesk.

– Men det är små saker som är avgörande för barnet, att en vuxen ”ser” barnet och bekräftar det genom att se det i ögonen. Det är mycket betydelsefullt.

Göran Harnesk varnar för att samtalen bara kommer ett fåtal som behöver hjälp eftersom det krävs mod att ringa och be om hjälp.

Många barn vet inte hur man ber om hjälp, eller vågar inte göra detta.

17 000 samtal om grova övergrepp

Vart tredje av de 17 000 samtal som handlar om grova övergrepp visar att barnet skulle kunnat betraktats som brottsoffer och övergreppet skulle ha kunant tas upp i domstol om samma övergrepp gällt en vuxen person.

– De här barnen är inte kända av rättsväsendet och ofta är det bara förövaren, barnet och vi som känner till övergreppet, säger Göran Harnesk.

Samtalen visar också att det är svårt för de unga att förmå sig att söka hjälp vid grova övergrepp.

Samtalen visar också att det är svårt för de unga att förmå sig att söka hjälp vid grova övergrepp.

Flest övergrepp inom familjen

Bris har också kartlagt "förövarbilden" med hjälp av vad de barn som ringt berättat.

Bilden visar att de flesta övergrepp sker inom familjen, och det är vanligast att det är fäderna som misshandlar eller begår sexuella övergrepp.

Vid fysisk misshandel är tre av fyra våldsverkare en förälder och mer än hälften av alla sexuella övergrepp sker inom familjen.

Siffrorna visar att vart tredje barn som ringer och berättar om misshandel uppger att det misshandlats av en kvinna, och vart femte rapporterat sexuellt övergrepp begås av en kvinna.

Inga-Lill Hagberg