Här får du svar på dina frågor om BSE

NYHETER

Galna ko-sjukan väntas vara utrotad om några år, men risken att drabbas är inte över för det. Ingen vet hur lång inkubationstiden för Creutzfeldt-Jakobs är. Vi ger dig de svar som finns om BSE i dag.

Vad är BSE?

En dödlig sjukdom som angriper centrala nervsystemet hos nötkreatur. Sjukdomen, som populärt kallas galna ko-sjukan, orsakas av ett slags protein som kallas prion och är en en tusendels millimeter stor molekyl. Molekylen är normalt ofarlig men kan ändra form. Då blir den skadlig och smittar andra molekyler.

Hur sprids sjukdomen?

BSE antas vara en ”kannibalsjukdom” som drabbar vuxna nötkreatur. Hittills har bara kor som ätit en smittad del från en annan ko drabbats. I några få fall har smittan överförts från ko till kalv.

Kan andra djur få BSE?

I laboratorietester har man försökt smitta grisar genom att låta dem äta smittat foder utan att lyckas. Inte heller hönsdjur har smittats. Får har en egen form av BSE som kallas scrapie, men den är inte farlig för människan. Mink, hjort, älg och ren har också en typ av sjukdomen som inte drabbar människan.

Varför är BSE farligt för människan?

Cirka 90 personer har dött av en variant av sjukdomen Creutzfeldt-Jakobs efter att ha ätit BSE-smittat kött. Främst i Storbritannien, men även i Irland och Frankrike. Den som drabbas dör inom några månader. Botemedel saknas.

Vad har de som fått Creutzfeldt-Jakobs sjukdom ätit?

Hypotesen är att de ätit någon charkprodukt, korv eller färs, med nervvävnad, delar från hjärnan, från ett djur som varit på gränsen att få BSE. I dag är dessa delar förbjudna att använda i livsmedel.

Kan man vara smittad utan att veta det?

Ja. Ingen vet hur lång tid det tar från att en människa smittas till dess att sjukdomen bryter ut. Många av dem som insjuknar i England i dag smittades i slutet av 80- eller början av 90-talet. Då fanns det gott om BSE-smitta i maten i England.

Kan man testa sig för Creutzfeldt-Jacobs?

Nej. Det finns inte heller något test för om man är mottaglig för smittan. En majoritet utvecklar aldrig sjukdomen även om de smittas. Det beror på hur känslig man är och hur mycket prioner man får i sig.

Ökar BSE-smittan i världen?

Nej, tvärtom. I England, som har drabbats värst, tror man att sjukdomen kan vara utrotad inom några år. 1992 hittade man nära 40 000 BSE-smittade djur i världen, förra året knappt 2 000.

Är det farligt att äta kött från en BSE-smittad ko?

Nej. Smittan finns inte i köttet utan i det centrala nervsystemet som tas bort vid slakt. Det man tar bort är ögon, hjärna, ryggmärg och tonsiller. Av säkerhetsskäl tar man från årsskiftet också bort delar av tarmen, och från första april kommer ryggradskött att förbjudas. Då får inte t-benstekar säljas.

Varför jagar man då köttet från gården i Halland?

Av rent psykologiska skäl. Alla vet inte att det är riskfritt att äta kött. För att inte människor ska känna sig osäkra spårar Livsmedelsverket köttet från den aktuella gården.

Hur stor är sannolikheten att Hallandskon är BSE-smittad?

Det går inte att säga. Men tre faktorer pekar på att det inte är troligt. Risken i Sverige anses vara mycket liten. Kon är så pass ung, 28 månader, och det är ovanligt att unga kor utvecklar BSE. Dessutom har snabbtesternas kvalitet varierat.

Är det farligt att äta blandfärs och korv?

Nej, blandfärs innehåller 50 procent benfri ren nötköttsmuskulatur utan senor, inälvsrester eller ryggmärg. Andra hälften består av likadant kött fast från gris. Samma köttdelar ingår i korv.

Gelatin och buljonger då?

Nej. Inom EU har man infört regler som innebär att de delar av djur som kan innehålla smittämnet inte får användas till livsmedel, inte heller till buljong eller gelatin. 90 procent av allt gelatin framställs dessutom av grissvål.

Hur många gånger har BSE-smitta misstänkts i Sverige?

Tre gånger tidigare har svenska kor visat symptom på BSE. Men tester som gjorts på dessa djur har varit negativa. Detta är det första test som indikerar smitta.

Hur många tester har gjorts?

Sedan årsskiftet har 3 000 tester gjorts. Under våren ska sammanlagt 20 000 tester göras i Sverige på nödslaktade och självdöda kor äldre än 30 månader. Statistiskt sett tror experterna att ett tiotal tester kan vara falskt positiva.

Källor: Johan Giesecke, statsepidemiolog, Smittskyddsinstitutet.

Anders Engvall, statsepizootolog,

Statens veterinärmedicinska anstalt. Håkan Stenson, veterinärråd,

Livsmedelsverket.

Därför har Sverige klarat sig från BSE-fall hittills

Jessica Ritzén