Ökade kostnader för läkemedel

Magsårsmediciner säljer mest

NYHETER

Allt fler hämtar ut mediciner på apoteken.

Förra årets läkemedelsnota blev 20,1 miljarder kronor.

- Men bakom siffrorna döljer sig ökad livskvalité för människor, säger Ingrid Burman, (v) ordförande i socialutskottet.

Varje år ökar kostnaderna för läkemedel, och år 2000 ökade notan med 9,8 procent jämfört med året innan.

Patienterna betalade 5 miljarder kronor ur egen ficka medan staten stod för drygt 15 miljarder kronor.

Men man bör inte stirra sig blind på siffrorna, enligt Ingrid Burman.

- Kostnaderna har utvecklats i en starkt stigande trappa och har fördubblats under 1990-talet, säger hon till Aftonbladet.se

- Men det är inte bara ett kostnadsproblem. Tack vare många nya preparat kan kostnader för operationer och vård sänkas och människors livskvalité höjas.

Losec i topp

Tidningen Läkemedelsvärlden publicerade i dag en topplista över de mest sålda läkemedlen och den toppas av magsårsmedicinen Losec precis som året innan.

Vi knaprade Losec för 755 miljoner kronor vilket ändå var en liten nedgång jämfört med året innan.

På andra plats kom Zocord, ett preparat mot förhöjda blodfetter följt av antidepressionsmedicinen Cipramil på tredje plats.

Diskussionerna om bantningsmedlet Xenical ska vara subventionerat av staten har varit många, och preparatet hamnar högt på listan även om försäljningen har minskat med 25 procent jämfört med 1999.

Andra magsårsmediciner fortsätter öka, Losec-konkurrenten Lanzo ökade sin försäljning med 148 procent.

”Höjer livskvalitén”

- Läkemedlen är dyra men höjer människors livskvalitén och därför är frågan inte enkel. Vården utvecklas hela tiden, magsårspreparat har bidragit till att patienter inte behöver lika mycket vård som tidigare, men samtidigt har vi ny teknik inom exempelvis hjärtkirurgin som kan rädda liv men som kostar mycket, säger Ingrid Burman.

Björn Beerman, professor på läkemedelsverket, ifrågasätter om det är rimligt att förskrivningen av magsårsmediciner fortsätter att öka.

- Det finns studier som visar att användningen inte har någon nämnvärd effekt, säger han till TT.

- Dessutom behöver läkarna mer tid för att diskutera terapin med patienterna. Det är väldigt pressat på mottagningarna just nu och det leder till att det inte blir tid för diskussioner om behandlingen.

Inga-Lill Hagberg