Skyll inte på bussen

NYHETER

Varje dag dör en eller två

svenskar i trafiken. Ofta för att föraren inte klarade av att reda upp en situation.

Kanske började det med att han körde för fort, kanske använde han inte

säkerhetsbältet. Kanske var bilen gammal och farlig, eller kanske var det vägen som var farlig.

Det brukar bli en notis.

En tragedi i familjen men bara ett par rader i tidningen. Att folk kör ihjäl sig i sina privatbilar är slentrian.

Busskrascher däremot, med många personer inblandade, blir aldrig slentrian. De väcker obehag och engagerar.

Skyll i stället på varningssystemet

Nu ställs frågan om dubbeldäckare är farliga.

Svaret är både ja och nej.

Dubbeldäckarna är höga och det gör dem känsliga både för broar och kraftig vind. Samtidigt rymmer de många passagerare. Alternativet kan vara två vanliga bussar eller femton-tjugo personbilar. Är det mindre farligt?

Knappast.

Dubbeldäckarna har definitivt kommit för att stanna. De är rymliga, passagerarna tycker om dem och de är kostnadseffektiva. Biljettpriset kan pressas eftersom en chaufför kan transportera många passagerare.

Olyckan i Köpenhamn skulle aldrig ha fått inträffa. Men skyll inte på bussen.

Skyll på varningssystemet för höga fordon som inte var tillräckligt effektivt.

Broar och viadukter byggs enligt en standard som låter alla lastbilar och bussar passera. Någon enstaka gång är den fria höjden lägre. Då måste varningssystemen vara hundraprocentiga.

Tragisk kombination

Jag gissar att de blinkande gula lyktorna i Köpenhamn i allmänhet varnar en uppmärksam förare. Men det räcker inte.

Förare är inte alltid uppmärksamma.

Jag har själv gjort många misstag i trafiken. Den som påstår att han aldrig gjort ett misstag kastar första stenen.

Den här gången räckte varningssystemet inte till. Jag vet inte varför. Men jag vet att kombinationen av en dålig trafikmiljö och en ouppmärksam förare alldeles för ofta slutar med en tragedi.