Det kalla kriget om Kaliningrad

USA: Varför flyttar Ryssland kärnvapen dit?

NYHETER

Vladmir Putin skramlar med vapen.

USA svarar med hårda ord och direkta anklagelser.

Det är Kaliningrad, en rysk enklav i sjukdom och misär nära Sveriges husknut, som den tilltagande krisen gäller.

”Vi är inte sura på varandra” EU-kommissionärerna Christopher Patten och Javier Solana lyssnar intresserat på presskonferensen där både den svenska utrikesministern Anna Lindh och hennes amerikanske motsvarighet, Colin Powell, båda sa att det inte finns någon fnurra på tråden mellan länderna om ryska kärnvapen i Kaliningrad.
Foto: Pontus höök
”Vi är inte sura på varandra” EU-kommissionärerna Christopher Patten och Javier Solana lyssnar intresserat på presskonferensen där både den svenska utrikesministern Anna Lindh och hennes amerikanske motsvarighet, Colin Powell, båda sa att det inte finns någon fnurra på tråden mellan länderna om ryska kärnvapen i Kaliningrad.

Flera amerikanska bedömare drar redan paralleller med Kubakrisen 1962. Då höll världen andan när amerikanska insatser stoppade sovjetiska fartyg som var på väg med kärnvapen till baser på Kuba.

Stora övningar i Östersjön

Nu hävdar talesmän för Bush-administrationen, försvarsministern Donald Rumsfeld och CIA-chefen George Tenet, att ryska kärnvapen har förts i stor skala via S:t Petersburg till Kaliningrad.

Det handlar om taktiska kärnvapen som kan användas av artilleri, robotar av modell SS-21, luftvärnsrobotar och attackflygplan som SU Fencer, dessutom kärnvapentorpeder för fartyg och ubåtar.

Vladimir Putin har suttit vid makten i ett års tid nu och har redan hunnit ge Ryssland en nygammal profil på den internationella scenen.

I en ny militärdoktrin har han slagit fast Rysslands rätt att först använda kärnvapen i en hotsituation.

Putin har beordrat vapenslagen till stora och kostsamma övningar trots att försvarsmakten rent generellt saknar resurser. Det är bara några veckor sedan två interkontinentala ballistiska missiler avfyrades och ryska bombplan, med kärnvapenkapacitet, flög in över japanskt och norskt territorium.

Putins eventuella beslut att placera kärnvapen i Kaliningrad måste ses mera som ett politiskt än militärt drag.

Vapen på annan rysk mark kan lätt nå samma mål som de som avfyras från Kaliningrad.

Ryssland känner sig hotat av Natos expansion i öst där Polen, Tjeckien och Ungern är nya medlemmar i försvarsalliansen. Litauen, Lettland och Estland vill också vara med.

Ryssland känner sig lika obekvämt av att samma länder vill ingå i EU:s framtida expansion.

Kaliningrad, en gång det preussiska Königsberg och en tysk bastion fram till andra världskrigets slut, ligger geografiskt hopplöst som en rysk ö omgivet av Polen, Litauen och Östersjön. Fram till 1991 var Kaliningrad en topphemlig flottbas, stängd för utländska besökare.

En miljon bor i enklaven

I dag plågas 400 000 stadsbor (totalt 1 miljon i hela enklaven) av arbetslöshet, fattigdom, hög kriminalitet och en galopperande aids-epidemi som redan är ett bekymmer för grannländerna och EU.

Ryssland vill ändå ha kvar sin utpost mot väst - men president Putin, försvarsministern Igor Sergejev och den tidigare chefen för ryska Östersjöflottan, nuvarande guvernören Vladimir Jegorov, förnekar att man håller greppet med hjälp av kärnvapen.

Sture Olsson