Arvssynder orsak till havererade IT-projekt

– kostar minst tio miljarder per år

NYHETER

Havererade IT-projekt bland företag och myndigheter kostar ägare och skattebetalare minst tio miljarder kronor om året.

Det hävdar IT-konsulten Lars Karlander i en ny bok.

- Jag har i flera år samlat på exempel på havererade IT-projekt och vill med exemplen visa hur snett det kan gå. Allt för att vi ska kunna lära oss att genomföra framgångsrika projekt, säger Lars Karlander till TT.

I boken ges en provkarta över projekt, en del i 100-miljonersklassen, som alla har det gemensamt att de kostat ägare eller skattebetalare enorma summor, utan att leda till något resultat.

Drivkraften bakom katastroferna i exempelsamlingen är enligt Karlander åtminstone sex av de sju arvsynderna; Högmod, girighet, avund, frosseri, vrede och likgiltighet. Återstår vällust som inte finns med som skäl.

Kraftigt fördyrade

I medierna har det från tid till annan beskrivits projekt inom försvarsmakten, landsting, stat och kommun som antingen skrotats eller blivit kraftigt fördyrade. Fördyringarna kring det nya premiepensionssystemet är ett exempel. Olika projekt inom gamla Telia ett annat, försvarssystemet Orion ett tredje.

- Det är alltid lättare att hitta exempel i offentlig miljö, men är minst lika vanligt i näringslivet. Där begravs tabbarna i största möjliga tystnad, menar Karlander.

De tio miljarder kronor som årligen slösas bort i onödan på olika misslyckanden är Karlanders egna beräkningar utifrån sin utsiktspunkt som IT-konsult, skribent och med ett brett kontaktnät i branschen.

- Förmodligen är det mycket mer i verkligheten

Räddar projekt

Lars Karlanders arbetar till vardags med att komma in och försöka reda upp och rädda projekt som är på väg att krascha. Några exempel vill han inte gärna ge.

- Nej, det skulle göra att fokus riktas på det enskilda projektet och det är inte meningen med boken, säger han.

Det vanligaste problemet kring projekt av olika slag är bristen på allmän klokskap och sunt förnuft.

- Kommer det in en ett gäng grabbar som i princip omedelbart vill avsluta det första mötet för att omedelbart börja programmera måste man ta sig en funderare, menar Karlander och ger en liknelse:

- Det gäler att först "ta ut kompasskursen" innan man börjar springa.

Han är också förvånad över att blivande ingenjörer lär sig så lite eller inget i om projektledarskap och vad det innebär.

Anders Lignell/TT