Mat till psykiskt sjuka ransoneras

Patient: Vi är som barn som gnabbas om godis

NYHETER

Tre små köttbullar, två kåldolmar eller en pannbiff med två potatisar. För en fullvuxen man är det knappast tillräckligt för att bli mätt, inte för en kvinna heller. I alla fall inte om hon är aktiv.

Siffror från Livsmedelsverket bekräftar att mängden mat som serveras de psykiskt sjuka patienter som behandlas i Uppsala läns landsting inte räcker för en vuxen man. Måltiderna är anpassade till kvinnor med låg fysisk aktivitet.

De psykiskt sjuka patienter som behandlas i Uppsala läns landsting slåss om den mat som serveras sedan man skurit ned på matransonerna med en tredjedel.

– Man skulle videofilma en måltid. Vi låter som barn som gnabbas om godis, säger en patient som vårdas på Eksätra behandlingshem i Uppsala till Upsala Nya Tidning.

De mindre portionerna infördes efter årsskiftet. De nya portionsstorlekarna innebär att patienter dagligen får i sig nio

megajoule, vilket motsvarar 2 142 kalorier. Livsmedelsverket rekommenderar män med stillasittande jobb 11,5 megajoule. I förhållande till Livsmedelsverkets rekommendationer får männen vid Eksätra behandlingshem 20 procent för lite mat, uppger Upsala Nya Tidning.

Den mindre matmängden infördes sedan Uppsala läns landsting skrev under ett nytt kontrakt med restaurangen Medirest. Enligt Birgitta Lanner, biträdande klinikchef för allmänpsykiatriska kliniken, har de minskade portionerna ingenting med ekonomi eller budget att göra. I stället menar hon att förändringen infördes då det upptäcktes att patienterna på Ulleråker fick mycket större kalorimängd än patienterna på Akademiska sjukhuset som portionerna minskades.

– De får lika stora portioner som i matsalen på Ulleråker där jag brukar äta lunch och det är fullt tillräckligt, säger hon till Aftonbladets nättidning.

Att man ändå dragit ned på matportionerna beror på att man inom Uppsala läns landsting ville att samtliga vårdenheter har samma mängd mat.

- Det är en anpassning till den övriga vården, säger Birgitta Lanner.

Personal agerar som kontrollanter

Hon tror att alla inte får tillräckligt med mat för att vissa patienter tar mer mat än andra. Att fördelningen inte sker i enlighet med vad behandlingshemmet har beställt. Och då räcker det inte till för alla.

- Om vissa bara får tre köttbullar, så beror det kanske på att en annan patient har tagit tio, säger hon till Aftonbladets nättidning.

Men är det inte rimligt att man ska få tio köttbullar, för att få äta sig mätt?

- Man ska väl inte äta sig mätt bara på köttbullar, säger Birgitta Lanner.

Dessutom anser Birgitta Lanner att problemet för psykpatienter sällan är att de blir undernärda. Tvärtom.

- Av både mediciner och för mycket mat brukar de bli överviktiga, säger hon.

På Eksätra behandlingshem tycker dock både personal och patienter att de inte får tillräckligt med mat och inte kan äta sig mätta. För att nu alla patienter ska få lika mycket mat har man uppmanat personalen vid behandlingshemmen att agera matkontrollanter, så att patienterna inte ska ta för mycket. Det är inte något som personalen uppskattar.

Männen vill ha mer

Patienterna är hungriga. För männen räcker inte den lilla portionen till, och vid de gemensamma måltiderna blir det ofta osämja.

Helena Samuelsson, föreståndare för Eksätra behandlingshem säger att det har uppstått oro bland patienterna. På Eksätra behandlingshem behandlas bland annat patienter som har psykoser. En av patienterna har anorexia.

Varje dag kommer matlådorna från Medirest till behandlingshemmet. På lådorna står det hur många portioner som maten ska räcka till. Sedan är det upp till patienterna och personalen att ransonera så gott det går.

Maten låses in

– Det är hemskt. Kommer man fem minuter för sent finns det ingenting kvar, berättar en av patienterna som vårdas på Eksätra för UNT.

Tidigare var det fritt fram för patienterna att gå till köket och ta en smörgås, om de blev hungriga senare på kvällen. Men nu låser vårdpersonalen köket innan de går för dagen. Matkostnaderna har blivit alldeles för höga.

Enligt Birgitta Lanner är behandlingshemmen i sin fulla rätt att beställa mer mat om den som de nu får inte räcker. Men då får patientens avdelning bekosta de större portionerna, och det har de inte pengar till.

Ransoneringen ska utvärderas

Klagomålen har inte låtit vänta på sig sedan matportionerna blivit mindre. Nu har en referensgrupp tillsatts med representanter från varje klinik och för Medirest som ska diskutera frågan.

Räcker det inte med att behandlingshemmen får mer mat? Måste man tillsätta en referensgrupp?

- Jag tror att det måste ligga mer bakom klagomålen än bara mängden mat. Vad det är vet jag inte. Men det är det referensgruppen är till för att ta reda på, säger Birgitta Lanner till Aftonbladets nättidning.

Cecilie Frödén