Här är Ericssons värsta misstag

NYHETER

Dåliga mobiltelefoner.

Ännu sämre ledning.

Helt usel information till omvärlden.

Det är misstagen som orsakat Ericssons värsta problem.

Aftonbladet har talat med flera börsanalytiker om Ericssons problem. På frågan om vad företagsledningen gjort för fel svarade en av dem, efter en kort tankepaus:

- Allt.

Här är listan över de värsta misstagen från företagets ledning med ordförande Lars Ramqvist och vd Kurt Hellström i spetsen.

Dålig information

Det stora telebolagets ledning är "fullkomligt värdelös på kommunikation". Informationen om det senaste årets problem har kommit sent och varit otillräcklig.

Dåliga ägare

Huvudägarna Wallenberg och Handelsbanksgruppen styr hela Ericsson, trots att de äger mindre än en tiondel av aktierna.

- De utser sina egna tungviktare till Ericssons styrelse utan att tänka på vilka som skulle göra mest nytta för företaget, säger en analytiker.

Dålig styrelse

Ordföranden Lars Ramqvist anses vara den ende i styrelsen som kan teleteknik - men konsumentprodukter som mobiltelefoner är inte hans starka sida.

Fel telefoner

Ericssons ledning tycks ha blivit helt överraskad av att konsumenterna vill ha roliga och billiga mobiltelefoner. Bolaget envisas med att tillverka dyra och avancerade modeller. "Fyrkantiga och gråa", var länge det vanligaste omdömet om Ericssons telefoner.

Dyra, dåliga, försenade telefoner

Gång på gång har nya Ericssonmodeller drabbats av allvarliga barnsjukdomar. Kurt Hellström har envisats med att Ericsson ska tillverka telefonerna själv. Först i januari i år tog man hjälp av underleverantören Flextronics. Men även design borde säljas ut.

Dyr satsning på 3 G

Ericsson har fått kontrakt på att bygga ut den nya generationens mobilnät, 3 G, i många länder. Men nu kommer varningar om att telebolagen kommer att få svårt att betala.

Ledningens löner

Trots företagets stora problem nästan fördubblade styrelseordföranden Lars Ramqvist och vd Kurt Hellström sina löner förra året.

Flytten till London

Det nya huvudkontoret i London, som kostade 1,5 miljarder kronor 1998, står mest tomt. Nu försöker man hyra ut stora delar av lokalerna.

Erland Huledal