Han behövs – men får ändå inget arbete

”Högutbildade invandrare diskrimineras”

NYHETER

Invandrarna i Stockholm har högre utbildning än svenskarna.

Men trots att de behövs på arbetsmarknaden har de mycket svårt att få jobb.

- En förklaring är diskriminering, säger Håkan Andersson på integrationsförvaltningen.

Samhällsekonomisk förlust FÖR Sverige Lasana Soumare är högskoleutbildad och talar åtta språk. Trots det får han inget jobb. "Inte ens på Sida anställer de afrikaner när de vill ha kunskap om Afrika", säger han.
Foto: Sven-Olof Englund
Samhällsekonomisk förlust FÖR Sverige Lasana Soumare är högskoleutbildad och talar åtta språk. Trots det får han inget jobb. "Inte ens på Sida anställer de afrikaner när de vill ha kunskap om Afrika", säger han.

Enligt Stockholms stads utrednings- och statistikkontor har närmare 30 procent av dem som är födda utomlands en högskoleutbildning på minst tre år. Det är dubbelt så många som bland svenskarna.

Men trots att den svenska arbetsmarknaden skriker efter välutbildad arbetskraft har dessa människor lika svårt att få jobb i dag som under krisen på 90-talet.

Det innebär inte bara ett problem för den enskilda individen, det är också en samhällsekonomisk brakförlust att människor som behövs på arbetsmarknaden tvingas leva på bidrag.

I Stockholm är 20 procent av befolkningen födda utomlands.

Ekonom på ett stort företag

Lasana Soumare kom från Mauritanien för elva år sedan. Han är utbildad ekonom och arbetade som redovisningschef för ett av Afrikas största företag när han var tvungen att fly. Han talar också åtta språk flytande - och han får inget jobb.

- Det är orimligt att vi ska ha arbetslösa akademiker när vi behövs på arbetsmarknaden. Det saknas politisk vilja att göra något åt det här, säger han.

Han anser att stat, kommuner och landsting måste ta det första steget att anställa även invandrare. Sedan kommer kanske företagen efter.

Enligt Håkan Andersson på integrationsförvaltningen finns det flera förklaringar till att välutbildade invandrare inte får jobb. En av dem är diskriminering. En annan handlar om att arbetsgivarna ställer för höga krav på perfekt svenska.

- Vi har för låg tolerans när det gäller människor som bryter. I till exempel England har man större förståelse för att engelska kan talas på olika sätt, säger han.

Svårt med översättningar

Dessutom finns det en oförmåga att översätta och komplettera betyg och utbildningar. Därför har Ams satsat 100 miljoner kronor på att skapa kompletteringsutbildningar.

Inom vissa områden har det också börjat hända saker. Till exempel har ett antal utländska läkare nyligen fått legitimation av Socialstyrelsen.

Olle Castelius