Allt fler män söker krishjälp

Hittills har två av tre samtal varit bortkastade. Ingen har kunnat svara.

– Vi missar väldigt många som ringer eftersom vi bara klarar en viss mängd samtal, säger jourens ordförande Johan Zetterberg.

– Det vill vi rätta till.

I går kväll satt Hans Erik Jonsson i Mansjourens källarlokaler i centrala Stockholm. Han lyssnade på mannen i andra änden av telefonledningen. Så mycket mer kan han inte göra.

– Det är killar som jag inte kan göra ett skvatt för. Men jag kan hålla med. Och lyssna.

Han säger att han alltid kan hitta pusselbitarna hos sig själv och sedan försöka hitta en lösning. Manligheten förbrödrar.

4 000 samtal på ett år

Mansjouren har ansatts hårt under årets första månader. De räknar med att sammanlagt ta emot närmare 4 000 samtal innan året är slut - över 1 000 fler än i fjol.

Snart ska öppettiderna förlängas, och till hösten hoppas de vara totalt 15 personer som frivilligt och ideellt samtalar med män i olika kris- eller problemsituationer. För det handlar om män.

– Män har generellt sett svårare att diskutera känslor. Med kompisar pratar man fotboll och ishockey och tjejer. Men att diskutera att man har problem med frugan hemma, det gör inte alla män, säger Johan Zetterberg.

Behöver en medmänniska

Men av dem som ringer är ändå 11 procent kvinnor.

 Varför är det så?

– Det finns ett behov. Man kan gå till en terapeut för att prata om en djup sida av en kris, man kan gå till en advokat för juridiska spörsmål. Men här finns det möjlighet att prata med en vanlig person, en jourhavande medmänniska. Och genom att Mansjouren även ordnar parsamtal så är vi mer neutrala.