Äldre mår bättre - yngre mår sämre

Orsak: Allt hårdare arbetsmarknad

NYHETER

Hälsa håller på att bli en generationsfråga.

Medan äldre generationers hälsa blir bättre anser sig allt fler under 45 ha en dålig hälsa, visar Socialstyrelsens folkhälsorapport.

Det är de medelålders och äldre som haft den bästa hälsoutvecklingen de senaste tjugo åren, enligt folkhälsorapporten. Bättre medicinska behandlingsmetoder har gett en ökad rörlighet, bättre syn och allt fler kan behålla sina egna tänder livet ut.

Pensionärerna som grupp har också fått det bättre ekonomiskt och fler äldre har en egen familj. Sammantaget innebär det att lättare psykiska besvär som oro, ångest och sömnsvårigheter minskat.

Samtidigt minskar dödligheten i de vanligaste folksjukdomarna, vilket också är den viktigaste förklaringen till att vi lever längre.

Under 1990-talet räddades omkring 3 000 liv varje år på grund av en bättre kranskärlssjukvård. De senaste två decennierna har männens medellivslängd ökat mer än kvinnornas, men fortfarande lever kvinnorna längre. Förra året var medellivslängden 77,5 år för män och 82,1 för kvinnor.

Hårt arbetsklimat

Fortfarande ökar naturligtvis risken för sjukdom och handikapp med stigande ålder. Men medan åldersgrupperna över 45 uppger att hälsan förbättras, så uppger gruppen 16-44 år att deras hälsa försämrats. Enligt Socialstyrelsen står orsakerna att finna i det hårdare klimatet på arbetsmarknaden - högre tempo, mer övertid, fler tillfälliga jobb.

- Många jobbar deltid med dålig ekonomi som följd och det i sin tur skapar osäkerhet, säger Gudrun Persson som varit projektledare för folkhälsorapporten.

Sedan slutet av 1980-talet har problem som oro, ängslan, ångest och sömnbesvär ökat oavbrutet.

Vad det kommer att innebära på sikt, om ohälsan kommer att följa med upp i åldrarna vågar Socialstyrelsens överdirektör Nina Rehnqvist inte säga. Framförallt är utvecklingen en folkhälsopolitisk fråga. Rapporten, som på tisdagen överlämnades till regeringen, kommer också att utgöra underlaget för den folkhälsopolitiska rapport som Folkhälsoinstitutet är ansvarig för.

Kuratorer och sjukgymnaster

- Det viktigaste vi kan göra rör åtgärder på det medicinska området och socialtjänstområdet. Men det viktiga är att peka på samband och dra värderingsmässiga slutsatser av det, och det är ju inte vårt bord.

På sikt kan Nina Rehnqvist tänka sig att folkhälsoläget kommer att leda till en förändrad primärvård.

- Jag tror att det kommer att behövas mer kuratorer och sjukgymnaster. För patienter med psykosociala problem är det inte säkert att det bästa är att få träffa doktorn.

Christina Olsson/TT