Norrlandskommuner satsar på skolmaten

Kan kosta tre gånger som mycket som i ”snålare” kommuner

NYHETER

En grundskoleelev i Åtvidabergs kommun äter skollunch för drygt 2 000 kronor per år.

En elev i Ragunda äter för mer än tre gånger så mycket.

Det visar en sammanställning som Skolmatens Vänner - ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen - låtit göra.

I snittkommunen kostar skolmaten 3 320 kronor per elev och år. I Åtvidaberg, Östergötland, är summan 2 080 och i jämtländska Ragunda 6 530 kronor.

- De kommuner som satsar mest är företrädesvis Norrlandskommuner. Där säger man själv att man har större kostnader - färre elever, högre upphandlings- och transportkostnader, säger Annichen Kringstad, före detta världsmästare i orientering och numera projektledare för Skolmatens Vänner.

Men kostnaderna kan variera mycket även mellan kommuner med ungefär likadana förutsättningar. Annichen Kringstad pekar på Rättvik där skolmaten kostar 2 610 kronor medan den i grannkommunen Leksand kostar 4 460 kronor per elev och år.

- Vad det beror på kan vi inte svara på i dag, säger hon.

Inget om kvaliteten

Sammanställningen ger heller inget svar på hur bra skolmaten är.

- Men att pengarna nog på något vis har betydelse för kvalitén, det tror jag nog att man kan säga, säger Annichen Kringstad.

Hon konstaterar att vissa skolor ger eleverna minst lika bra mat som en lunchrestaurang med fint salladsbord, ett par alternativ till varmrätt och en vegetarisk rätt.

- Sedan finns det skolor som inte alls håller den standard man kan önska.

Hennes önskan är att alla skolor skulle införa två rätter, vilket Livsmedelsverket också rekommenderar.

- Inga ungar gillar allt. Tidigare undersökningar vi har gjort visar att var femte elev hoppar över skollunchen och det är inte bra.

Hennes egna skolmatsminnen är "inte så jättepositiva" - överkokt potatis och pasta som klibbade ihop.

- Framför allt tjejerna slarvade jättemycket. Vi gick till matsalen kanske varannan dag.

Var sin macka

Likadant är det för åttondeklassarna Anna Remdahl och Carin Blom på Rålambshovsskolan i Stockholm. Deras onsdagslunch bestod av var sin macka - gulaschgrytan fick vara. De är måttligt imponerade av vad som bjuds.

- Maten skulle se fräschare och godare ut. Och så ska det inte vara hårstrån i den, säger de.

Niondeklassaren Leo Lidén ger däremot skolluncherna betyget fyra av fem. Han tycker att skolmaten har sämre rykte än den förtjänar.

- Att folk inte äter kan bero på att man inte ska tycka om skolmaten. Sedan är många ganska dåliga på att äta främmande mat.

Anna Lena Wallström/TT