Hjärnskadad kvinna våldtogs - födde en dotter

NYHETER

LONDON. Bev Buckley, 38, är förlamad, hjärnskadad och stum efter en bilolycka för nio år sedan.

Nu har hon våldtagits på hemmet där hon vårdas - och fött en dotter.

Bev Buckley vårdades på det exklusiva vårdhemmet Castle Froma i Warwick i England.

Polisen har förhört samtliga besökare på hemmet. De manliga vårdarna har fått lämna blodprov för att deras DNA ska kunna jämföras med den lilla flickans. Än är ingen misstänkt för brottet.

– Jag känner avsky när jag tänker på att vi placerade Bev där för att hon skulle vara trygg. I själva verket utsatte vi henne för enorm ondska, säger Buckleys mamma, Sylvia Balding, 60, till Sunday People.

Enligt tidningen tror polisen att Bev Buckley våldtogs flera gånger. Mannen ska ha upprepat brottet natt efter natt i månader.

– Vi är chockade över att något sådant här kunde hända hos oss, säger en talesman för vårdhemmet.

– Nu har vi sett över våra rekryteringsmetoder och låter inte längre manliga vårdare ta hand om kvinnopatienter.

Är totalt förlamad

Hjärnskadorna Bev Buckley ådrog sig vid frontalkrocken för nio år sedan har gjort henne totalt förlamad. Den enda kroppsdel hon kan röra är högerarmen. Men då bara ett par centimeter.

Hon förstår vad som händer omkring henne men kan bara kommunicera med omvärlden genom att trycka någons hand.

Att berätta om våldtäkten var omöjligt. Därför dröjde det också flera månader innan vårdpersonalen förstod att hon var gravid.

När Buckley gick upp i vikt och plötsligt började kräkas på morgnarna var graviditet det sista personalen tänkte på.

Slutligen fördes hon till sjukhuset i Warwick där hon röntgades. Läkarna kunde konstatera att hon skulle föda om fem veckor.

Förlossningen varade i 14 timmar.

– Jag var så rädd att det skulle vara något fel på barnet eftersom Bev åt mat genom en sond. Men babyn var perfekt, säger Sylvia Balding som var med under förlossningen.

I dag bor den lilla flickan hemma hos sin mormor. De hälsar på Bev så ofta de kan.

– Hon kan inte krama sin dotter men när hon ligger på hennes arm lyser ögonen upp. Hon känner igen sitt barn.

Elisabeth Lindham