Fansens röst

Tussilago som

NYHETER

ploppar upp ur marken och får se dagens ljus. Fåglar som börjar återvända från utlandet. Termometrar som går över 10-strecket. Fotbollsspelare som springer på gröna fält. Supportrar som sjunger och vrålar.

Allt detta är tecken på att våren är på inmarsch på allvar. För mig är det bara två vinterdagar kvar. Sedan är det äntligen dags för avspark i Fotbollsallsvenskan.

Efter att ha skakat

av abstinens i en dryg vecka var det i måndags dags för fotbollshjältarna att visa upp sig på allvar. 2–0 mot Assyriska kändes som ett betryggande genrep.

Hockeyn, innebandyn och bandyn är över för den här säsongen. Nu är det bara fotboll!

Dryga 60 mil kvar.

En resa bestående av ett antal stopp vid vägen och en massa trevliga medresenärer. Väl framme i Skåne väntar det underbaraste av underbart. Det ädlaste av idrott. Det vackraste av skådespel. Jag hälsar Allsvenskan 2001 varmt välkommen! Må den bli en svartgul kavalkad av framgångar.

Stockholm är nummer ett när det gäller fotboll. Att kalla Göteborg för Sveriges fotbollshuvudstad ser jag som ett hån mot Fotbollssverige.

En stad som inte mäktar med att locka rikligt med publik till läktarna på en EM-kvalmatch har förlorat allt mitt förtroende.

Det är dags att sluta lägga landskamper på Nya Ullevi. Undrar hur lång tid förbundet behöver för att inse detta?

Avslutningsvis

vill jag bara säga en enda sak, jag önskar att min dröm blir sann.

Drömmen handlar om framgång och den kan sammanfattas i fyra ord: von Rosen ska hem...eller, jag menar; Lennart Johansson ska hem...

Jonathan Hällgren - suppleant i Allmänna Supporterklubben som drömmer om våren