Allt fler hoppar av gymnasiet

I Arjeplog går inte ens varannan elev klart

NYHETER

Allt fler elever hoppar av gymnasiet, visar en ny rapport.

Sämst ställt är det i Arjeplogs kommun. Där fullföljer mindre än varannan sin gymnasieutbildning.

– Vi har försökt strömlinjeforma, packa in eleverna för mycket i vissa fack. Vi måste göra om skolan och acceptera att folk är annorlunda men ändå lika mycket värda, säger Tom Nilsen, rektor för gymnasieskolan i Arjeplog till Aftonbladets nätupplaga.

De elever inom gymnasieskolan som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år har minskat, enligt en färsk rapport från Skolverket.

Bara 73 procent av eleverna fullföljde studierna år 2000, jämfört med 78 procent år 1998.

Andelen som fullföljer varierar mellan 47 och 93 procent i kommunerna.

Beror på högkonkunkturen

Enligt skolverket beror nedgången på högkonjunkturen.

– Då sjunker frekvensen av utexaminerade, man har bråttom ut ur skolan och vill skaffa sig ett jobb, säger Mats Ekholm, generaldirektör på Skolverket.

Bland kommuner med bästa resultatet, det vill säga störst andel elever som fullföljer sina studier finns exempelvis Bergs kommun med 93 procent och Oskarshamn med 88 procent.

”Mer inriktad på skog”

Bland de kommuner med minst andel elever som går klart gymnasieutbildningen finns Sundsvall med 51 procent och allra lägst Arjeplog med 47 procent.

– Jag har naturligtvis funderat på varför det är så lågt. Dels är vi en extremt liten kommun, 3300 personer utspridda på en yta motsvarande Skåne och Blekinge. Det innebär att vissa måste åka buss långa sträckor varje dag, då kan jag tänka mig att det är lättare att avbryta sina studier om det blir bökigt, säger Tom Nilsen rektor för Arjeplogs gymnasium och högstadium.

Han tror också att Arjeplogs kommun av tradition varit mer inriktad på gruvnäring och skog och därför saknar samma studietradition som i tätorter.

Få elever kan ge sned statistik

Arjeplogs gymnasium har i nuläget 150 elever, till hösten ökar de till 210 stycken.

– När det är så få elever på skolan kan det slå väldigt snett i statistiken när några elever misslyckas, säger Tom Nilsen.

För att få grundläggande behörighet till universitet eller högskolor ska eleven ha betyget godkänt. Av de elever som fick slutbetyg våren 2000 hade 80 procent grundläggande behörighet till högre utbildningar vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med 1999.

– Vi ser det som att det är en spegling av något annat, nämligen högkonjunkturen. Det finns forskning som visar att när konjunkturen går upp går andelen utbildade ner, säger Mats Ekholm.

"Ta problemet på allvar"

De kommuner som har låga siffror råder han att ta problemet på allvar:

- Jag tycker att de ska titta närmare på vad orsaken är hos ungdomarna. Varför har de inte kunnat övertala dem att gå färdigt, är det något ungdomarna reagerar på? Men det måste ses över i den enskilda kommunen.

Tom Nilsen tror att problemet med allt lägre procent som klarar sig främst ligger på riksnivå.

- Jobb inom vården känner ungdomarna nästan inte till längre, vi försöker pressa in eleverna i fack, där finns inget utrymme för ”vanliga jobb”, säger han.

Han har uppvaktat politikerna i hemkommunen för att få till en mer modifierad utbildning med mer praktik.

– Vi måste göra om skolan och acceptera att folk är annorlunda men ändå lika mycket värda. Annars kommer vi att förlora eleverna, säger han.

Annika Sohlander