Fansens röst

Sitter i skrivande stund

NYHETER

och slötittar på en kvartsfinal i Champions League. Det är högt tempo, bra spel, stjärnor på planen, fullt på läktarna? och ett uselt surrogat till riktig fotboll.

Det finns två skäl till att jag känner så. Dels sitter jag hemma i soffan. Fotboll skall ses från läktaren, det är en helt väsensskild upplevelse. Sorlet från publiken runt omkring, böljande som havet, tankar bytta med vänner eller fullständiga främlingar, förenade av inlevelsens gemenskap, dofterna av gräs och korv i skön harmoni, vinden i ansiktet, miner, utrop och gester från spelarna, allt det missar man framför tv:n.

Dessutom är lagen

i rutan inte Öis. Har man följt ett lag i med- och motgång, känner man igen varenda spelares små egenheter, identifierar man sig så med laget att deras segrar är ens egna, deras förluster personliga bakslag; först då blir fotbollen levande. Därför stänger jag av tv:n, tacksam för att allsvenskan äntligen börjar igen.

Så här års är förhoppningarna på topp. Öis har tappat några hjältar, men de är historia nu. Inte glömda – aldrig glömda! – men inte längre sörjda.

Det är nuet som gäller och nuet är bra! ÖIS vänsterkant med Prytz och Aubynn kan bli en attraktion, Hemberg kan vinna skytteligan, Valter Tomaz Jr kan bli hur bra som helst, och alltid, alltid dominerar giganterna Källander och Johannesson.

På läktaren finns

det också fog för optimism. De rödblå blir fler och fler, nya livskraftiga grupper dyker upp hela tiden. Som enande kraft finns Öis supporterklubb, som fyller 50 år i år! Det är här allt jobb planläggs, publikvärdar, resor, souvenirförsäljning osv. En from förhoppning är att vi blir 1 000 medlemmar jubileumsåret. Det vore en ökning med över 30%, men varför inte! Kunde Blåvitt komma före oss i tabellen i fjol, med det icke-spel de visade upp, då är allting möjligt...

Magnus Börjesson - webmaster http://ois.o.se/supporterklubben