Sjuka och invandrare måste börja jobba

Sysselsättningen ska öka med nya budgeten

NYHETER

Förtidspensionerade, sjuka och invandrare måste ut på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och klara den långsiktiga försörjning. Det skriver regeringen i vårpropositionen och lägger en rad förslag för att göra det möjligt.

Enligt finansplanen ligger därmed sysselsättningsmålet 80 procent 2004 "inom räckhåll", trots att det missas enligt grundalternativet.

Vårpropositionen som presenteras på tisdagen har tagits fram i samarbete med miljöpartiet och vänsterpartiet. Enligt prognoserna i finansplanen, som TT tagit del av, beräknas sysselsättningen i gruppen 20 till 64 år stiga till 78,4 procent 2002. Två år senare hamnar den öppna arbetslösheten på fyra procent och sysselsättningen på 78,5 procent, enligt regeringens basalternativ.

Förra året var ett toppår. Då ökade sysselsättningen med 134 000 personer. Men i år minskar ökningen till 65 000 personer och nästa år till 28 000.

Det är alltså en bra bit kvar innan målet nåtts. Framöver blir det extra viktigt att få ut fler i jobb. Allt färre tvingas försörja allt fler.

Politiken måste förberedas "för att klara denna utmaning", heter det i finansplanen. "Det är särskilt viktigt att sysselsättningsgraden ökas för kvinnor, äldre och invandrare".

Långtidssjukskrivna

Långtidssjukskrivna och förtidspensionerade ska tillbaka till arbete - bland annat genom rehabilitering och informationsinsatser för att få förtidspensionerade att pröva på arbete. Dessutom ska inte skatten äta upp inkomstökningar för förtidspensionärerna.

För att minska långtidssjukskrivningarna avsätts 100 miljoner kronor. De 700 miljoner som Arbetsmarknadsverket fått blir permanenta och under 2002 ska 165 miljoner av dessa riktas till personer med utländsk bakgrund. Färre ska anställas med lönebidrag och de pengarna satsas på arbetshandikappade. 100 miljoner kronor per år avsätts 2002-2004 för att minska deltidsarbetslösheten.

Stora överskott

Det finns en "stor osäkerhet" om hur den globala ekonomin utvecklas, enligt finansplanen. Tillväxten för den svenska ekonomin beräknas ändå till 2,7 procent i år och 2,6 procent nästa år och inflationen ligga väl under Riksbankens mål på två procent. 2003 och 2004 sjunker tillväxten till 2,3 respektive 2,4 procent.

Överskottet i de offentliga finanserna blir i år 3,6 procent av BNP mot det uppsatta målet på 2,5 procent. För 2002 beräknas det bli 3,1.

Överskottsmålet ligger fast på 2 procent både 2002 och 2003 och förlängs att gälla även för 2004. Därmed finns det utrymme för ytterligare skattesänkningar 2002. Statsskulden beräknas uppgå till 1 110 miljarder kronor 2002 och därmed understiga 50 procent av BNP.

Beslut har redan fattats om att utgiftstaket höjs med 25 miljarder kronor mellan 2001 och 2002 och med 30 miljarder året därpå. Nu föreslås en höjning med 33 miljarder för 2004.

En stor del av pengarna har intecknats. Det gäller till exempel pengar till kommuner med sviktande befolkning och försvarsmiljarderna till vården.

Mats Eriksson/TT Lillemor Idling/TT