EU gör oss helt tomma i bollen

1 av 4
Bryssel: 7 procent
NYHETER

Mer än var tionde svensk tänker inte på någonting när de hör förkortningen EU.

De blir helt blanka i huvudet. Får inte en enda association.

Hur är det möjligt?

Regeringen hade hoppats att tiden som ordförande i EU skulle vända den svenska opinionen. Äntligen skulle unionen hitta hem till folkhemmet och de rödmålade längorna.

Men starten har varit trög. På uppdrag av utrikesdepartementet pejlar opinionsinstitutet ARS den svenska EU-opinionen.

Den första rapporten, baserad på intervjuer gjorda i januari, visar att uppdraget som ordförande inte medfört att känslan av gemenskap med Europa har ökat.

Associerar till Göran Persson

Helt blankt 12 procent, mer än var tionde svensk, tänker inte på någonting över huvud taget när de hör förkortningen EU. Trots dagliga tv-inslag och nyhetsartiklar blir det helt blankt i huvudet när de hör bokstavskombinationen. Det är nästan en bedrift.

Positiva/neutrala 74 procent anses ge positiva eller neutrala svar. Till den kategorin räknas de som kommer att tänka på europeisk gemenskap, stort, EU-flaggan, Göran Persson eller "en massa människor".

Negativa 17 procent får något negativt i huvudet av EU. Exempelvis byråkrati, krångel, gubbstyre eller "vi ska gå ur".

Däremot är det inte någon som kommer att tänka på de frågor som Sverige högprioriterat som ordförande: miljö, sysselsättning och fler medlemsländer. Hur kul är det för regeringen?

Om svenska folket fick bestämma skulle unionen dessutom syssla med helt andra saker än den gör.

Borde satsa på miljön

l Motverka rasism 88 procent tycker att EU borde bidra till att motverka nazismen. Förutom ett centrum som ska motarbeta främlingsfientlighet, det misslyckade försöket att isolera samlingsregeringen i Österrike och ett och annat högstämt uttalande är unionens insatser på området blygsamma.

Ta miljöansvar Nästan lika många, 86 procent, anser att EU borde ta ett stort ansvar för miljön. Här är regeringen och medborgarna på samma linje. Men hur är det med resten av EU-länderna? Inte ens förslag om minimiregler brukar hälsas med applådåskor.

Brottsbekämpning Mer än åtta av tio vill också sätta kampen mot den internationella brottsligheten högt upp på dagordningen.

Dit hör bland annat initiativen mot människosmuggling,informationssystemet SIS och Europol. De är måltavlor för de svenska EU-motståndarna men har alltså stort stöd hos allmänheten.

Forskare vid Göteborgs universitet har sedan 1992 mätt den svenska EU-opinionen.

Under ett enda år har en majoritet varit för svenskt medlemskap i EU. Det var 1994, året för folkomröstningen.

Regeringen jobbar alltså i uppförsbacke. Den rår inte ens uppdraget som EU:s ordförande på.

Det här tänker svenskar på när de hör förkortningen EU