Känd nazist tog sitt liv

Klippans centrum för fem och ett halvt år sedan.

Den asylsökande flyktingen Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten, eller Patrick Nadji som han kallade sig i Sverige, har sent en fredagskväll i september stigit av bussen.

Samtidigt släntrar ett berusat ungdomsgäng ut från en krog. Flera av dem är övertygade nazister. De skrålar och hetsar varandra med slagord. På Storgatan får de syn på Gerard Gbeyo. Den nazistiska retoriken övergår i praktisk handling. Pierre Ljunggren, då 16 år, drar fram sin kniv och tar på sig en hakkorsarmbindel.

– Ska vi sticka ner honom, säger Pierre Ljunggren till sin 18-årige kamrat.

Mordet sätter Klippan på Sverigekartan. Det lilla samhället blir synonymt med främlingsfientlighet och nazism.

Dessutom får den döde Gerard Gbeyo ligga kvar i ett buskage på Storgatan hela lördagen. Mängder av människor måste ha passerat platsen, men ingen reagerade, ingen slog larm.

Jublade efter mordet

När text-tv går ut med nyheten att en svart man hittats mördad i Klippan jublar Pierre Ljunggren. Han sträcker händerna i luften och skriker.

– Wow! Fan vad gott att han dog.

Några dagar efter mordet placeras ett svartmålat kålhuvud i buskaget där Gerard Gbeyo hittades mördad, en grotesk hälsning från nazisterna. Bredvid kålhuvudet ligger ett textat meddelande.

”Ett minne till en man som inte tillfört något, mer än en stor kostnad, Klippan kommun”.

Pierre Ljunggren och hans 18-årige medbrottsling grips fem veckor senare. Under polisförhören uppträder Pierre Ljunggren ångerfullt. Han hävdar att det var en olyckshändelse, att Gerard Gbeyo ”sprungit på hans kniv”.

Men i ett brev till sin flickvän lägger han an en helt annan ton.

– Vi måste säkra existensen av vår ras och framtiden för vita barn.

Mordet och den efterföljande polisutredningen delar Sveriges nazister i två läger. Somliga ser Pierre Ljunggren som en hjälte, andra anser att han begått ett vansinnesdåd som skadar dem.

I mars 1996 döms Pierre Ljunggren till sex års fängelse för mord. Hans 18-årige medbrottsling döms till fem års fängelse för bland annat medhjälp till grovt vållande av annans död och grov misshandel.

Domarna överklagas till hovrätten över Skåne och Blekinge som anser att Pierre Ljunggren bara gjort sig skyldig till grovt vållande till annans död och grov misshandel.

Dömdes till tre års vård

Straffet blir vård inom socialtjänsten. 18-åringen får sitt straff sänkt till tre år.

Då ingriper riksåklagaren och överklagar till Högsta domstolen. Där döms Pierre Ljunggren slutligen till fyra års fängelse för mord.

Tiden i fängelse får inte Pierre Ljunggren att känna ånger och den inger honom inte någon vilja att för-

ändra sitt liv.

Han släpps åter ut och i stort sett från första dagen försöker han göra något av sitt kändisskap inom nazistkretsar och vårdar legenden om sig själv.

Det finns flera rapporter om att han är en flitig besökare på den militanta nazistiska organisationen Blood & Honours möten.

Klippans nazister tar inte avstånd från honom och inom kort får han den ledarroll han eftersträvade. Han umgås nära med Blood & Honours skandinaviske ledare Marcel Schilf som avled tidigare i år.

Inblandad i bråk i fjol

Förra året blir ett aktivt år för Pierre Ljunggren.

Det finns polisrapporter om att han bråkar med invandrare i Klippan i slutet av maj.

I mitten av augusti grips han av danska polisen när han deltar i Blood & Honours manifestation till minne av Adolf Hitlers medarbetare Rudolf Hess.

Han grips den elfte november tillsammans med 20 andra nazister när han försöker organisera en illegal Blood & Honour-demonstration i Klippan.

Polisens spaning avslöjar förra hösten att han försöker knyta kontakter med fotbollshuliganer i den ökända fotbollsklacken Firman i Helsingborg. Nazister från Klippan ses på fotbollsläktarna på Olympia. Fotbolls-klacken ses som en bra rekryteringsbas av nazisterna.

Och förra hösten döms han även till två månaders fängelse för olaga hot mot Klippans kommunalråd Rune Persson (s). Hotet kom efter att Pierre Ljunggren vägrats socialhjälp.

Vid samma tid träffar Aftonbladets Britt Peruzzi och Stefan Sjödin honom i Klippan. Han ser sliten ut och vill inte prata med dem.

– Jävla judelakejer. Det finns en sak ni kan skriva. Jag ångrar ingenting. Jag skulle göra samma sak igen om jag fick chansen.

När Blood & Honours ledare Marcel Schilf tidigare i år dör av cystisk fibros på Rigshospitalet i Köpenhamn tror Pierre Ljunggren att han ska bli den nye ledaren.

Enligt Aftonbladets källor hade han långt tidigare kallat sig nazistledare, men nu blommar hans maktsträvan ut för fullt.

Ansågs inte rumsren

På Marcel Schilfs begravning går han i första ledet som fanbärare.

Men andra medlemmar i Blood & Honour vill annorlunda. Enligt vad Aftonbladet erfar ansåg en majoritet att Pierre Ljunggren inte var riktigt rumsren.

I början av mars håller de tongivande personerna i Blood & Honour ett möte i Klippan. Mötet resulterar enligt Aftonbladets källor i att Pierre Ljunggren ratas till förmån för den tyskbördige Ronald Schröder, 25.

Efter mötet ska Pierre Ljunggren ha blivit utfryst ur Blood & Honour.

Några veckor senare, på natten efter valborgsmässoafton, går han ut med ett avsågat hagelgevär i centrala Klippan. Han skjuter sig själv i huvudet.