”Vi hallänningar vet att David kan slå Goliat”

NYHETER
Präst och HBK-supporter.
Präst och HBK-supporter.

Himlen är blå! Det passar en präst som hand i handske att hylla det lag som talar om himlen! Någon kunde väl tycka att Änglarna vore ett alternativ, men det skall då vara riktiga änglar, inte några randiga substitut.

Fotboll handlar om lidelser, och kärleken till mitt HBK är just av det lidelsefulla slaget. En livslång kärlekshistoria som inte vet av några separationer eller skilsmässor. "Du alltid kan räkna med vårt stöd, såväl i framgång som motgångens nöd", sjunger vi i HBK-sången.

På min utetrappa i Örgryte (!) står hederskvasten som jag stolt mottog på Örjans valls mittcirkel för exakt ett år sedan. Uppkäftigt, när alla grannar håller på sina Göteborgsklubbar.

Men HBK är knappast någon majoritetsrörelse, inget alternativ för opportunister eller medgångsfans. Vill man finna sin styrka i att tillhöra den stora flocken bör man välja en annan klubb. Vi vågar stå på egna ben!

Kvastar är vårt hedersnamn, jordnära så det förslår. Samtidigt kan vi sopa banan med på papperet större klubbar som Parma (3-0) 1995, Blåvitt (6-0) 1997 eller AIK (4-0) 2000! Kvastar slår ur underläge, besegrar verklighetens logik gång på gång. För egentligen kan det ju inte fungera att ett lag från en halländsk småstad smiskar Benfica eller år efter år placerar sig bland de fyra stora i Sverige, detroniserande resursstarka lag som Blåvitt och Gnaget. Men egentligen sägs inte heller humlor kunna flyga.

Vi hallänningar blir inte så imponerade av det pompösa. Vi vet att David kan slå Goliat, och tillämpar med viss förtjusning den insikten. I år skall det lag som ibland häcklas som tokiga bönder tampas med storheterna i Champions League. Och de miljardstinna klubbarna får se upp!

Erling Ivarsson