”Det går inte att skylla på tondöva långsidor eller att Tolle buades ut”

NYHETER

Med anledning av torsdagens supporterranking ska jag dela med mig av min uppfattning. Att se att Bajens grönvita fans hamnade på förstaplats för tredje året i följd känns inte som någon självklarhet. 2 500 åskådare på en match långt fram i Svenska Cupen imponerar inte på mig.

Myten om Bajen Fans magiska stämning på Söderstadion är i och för sig helt sann, men det beror till stor del på grund av förutsättningarna med en tät arena och lågt till tak.

Att Djurgårdens Järnkaminer hamnar på andraplats förvånar mig. I motiveringen skriver Aftonbladet själva att vi svartgula är flest till antalet, såväl hemma som borta.

Det står även att läsa att AIK har de bästa och de mest varierande sångerna.

Vad är det då i hela friden som placerar oss först på tredjeplats?

Det går inte längre att skylla på tondöva långsidor för det är något som det verkligen har blivit förbättring på under den senaste tiden. I stället verkar anledningen vara häcklandet av Tolle som några få i klacken stod för.

Kan en minoritets beteende väga så tungt när resten av publiken gör allting för att be om ursäkt och istället stöttar spelaren i fråga. Och när det gäller antalet "hat-ramsor" så tycker jag faktiskt att vi ligger i lä efter diverse blåränders sångstunder om Zlatan.

En annan punkt i bedömningen, tifo (läktarspel) är något som blivit en stor del av den svenska supporterkulturen, där ligger absolut inte vår verksamhet efter för fem öre. Snarare tvärtom. Jag kan respektera att Bajen Fans kniper förstaplatsen, men att vi svartgula AIK-själar hamnar först på tredje plats är en gåta.

Men vad spelar det för roll egentligen, för mig är det ganska ointressant vad en granskning i Sportbladet säger. Det är ju på arenorna vi ska vara störst, bäst och vackrast.

Alltid AIK, mot derbyvinst och cupguldet!

Jonathan Hällgren,