”Jag hade svår ångest”

Isa Stenberg berättar om tiden efter polismorden

NYHETER

MARIEHAMN

Ångest, skuldkänslor och självdestruktivitet.

För Riksteaterns chefsproducent Isa Stenberg blev polismorden i Malexander upptakten till en ond dröm.

- En av mina pojkar dömdes för polismorden. Då tänker man tanken att man kanske inte vill leva, säger hon.

känner stor sorg Isa Stenberg beskriver åren efter Malexander som ett svart hål. Hon har plågats av svår ångest och anklagat sig själv för det som hände. "Jag fick en psykos och tappade kontakten med verkligheten". I dag mår hon bättre men känner stor sorg när hon tänker på de anhöriga till de mördade poliserna.
Foto: JOACHIM LUNDGREN
känner stor sorg Isa Stenberg beskriver åren efter Malexander som ett svart hål. Hon har plågats av svår ångest och anklagat sig själv för det som hände. "Jag fick en psykos och tappade kontakten med verkligheten". I dag mår hon bättre men känner stor sorg när hon tänker på de anhöriga till de mördade poliserna.

Isa Stenberg, 63, var producent för pjäsen "Sju tre". Tony Olsson och Mats Nilsson övernattade under fyra permissioner i hennes lägenhet och hon skjutsade dem tillbaka till fängelset efter repetitionerna.

- Jag tog ansvaret för killarna och blev deras mamma. De fick världens chans. Det är klart att jag känner mig sviken nu när båda är dömda.

"Jag har blivit sjuk"

Aftonbladet träffar Isa Stenberg i Mariehamn på Åland.

Hon har just fått ett barnbarn och borde sprudla av glädje.

Det gör hon inte. Polismorden i Malexander har satt sina spår.

- Jag har blivit sjuk, ledsen och skör i själen. Jag vet inte hur det ska gå för mig. Men det känns å andra sidan oviktigt.

Kritiken mot "Sju tre" har varit stenhård.

Lars Noréns tystnad har lämnat Isa Stenberg ensam på offentlighetens podium.

- Jag blev syndabock när det inte fanns någon annan att gå på. Kanske har jag varit en idiot som har svarat på alla frågor, men jag tycker att en chef ska stå upp när det stormar kring företaget.

Vad tycker du om att Lars Norén har tigit?

- Lars har sitt konstnärsskap och är en vuxen människa. Jag kan inte påverka hans val.

Isa Stenberg beskriver åren efter Malexander som ett svart hål. Hon har plågats av svår ångest och besökt en psykolog.

- Jag fick en psykos och tappade kontakten med verkligheten. Psykologen sa till mig att jag inte bar någon skuld för det som hände, men jag kunde inte hjälpa att känna det så.

Många sömnlösa nätter

- Jag började tro på alla beskyllningar och kände att det var mitt fel att polismännen blev mördade. I det läget är man inte säker på att man vill leva.

Isa Stenberg har flera gånger övervägt att hoppa av från Riksteatern, men ändå fortsatt att jobba. Privat har hon varit mycket isolerad. Flera vänner har svikit när de behövts som mest.

- Det kunde gå veckor utan att jag träffade någon. Jag har haft många sömnlösa nätter. För att ta mig igenom dem började jag lösa korsord. Böcker var inte att tänka på, jag har inte haft koncentrationen att läsa någon på två år.

Flera gånger under arbetet med "Sju tre" föreslog Isa Stenberg att pjäsen skulle avbrytas.

"Jag var gisslan i projektet"

- Det var åtskilliga tillfällen då det inte kändes rätt. Men jag var gisslan i projektet. Både anställda och sponsorer förväntade sig att det skulle bli premiär.

I dag känner sig Isa Stenberg orättvist beskylld.

- Jag förstår inte vad jag ska känna skuld för. Det var kriminalvården som ansvarade för säkerheten och internernas permissioner.

Hur mår du i dag?

- Det värsta är över, men jag är mycket ledsen. Inte för min egen skull utan för de anhöriga. Hur jag har haft det är oväsentligt.

MALEXANDER - TVÅ ÅR EFTERÅT

Hans Österman