Asfaltsdjungeln

Djuren som lever stadsliv är fler än vad man kan tro

1 av 11 | Foto: PETER TINNERT
VANLIGAST Skansenakvariets chef Jonas Wahlström med brunråttan som är bäst anpassad för ett liv i betong- djungeln. Den kan ta sig in i trånga utrymmen och ta sig igenom både trä och betong.
NYHETER

Städerna är inga skyddade reservat bara för människor.

Tvärtom, de sjuder av liv.

Härskarna: råttor, duvor och - fladdermöss.

Välkommen till stadsdjungeln.

En varg i Stockholms innerstad.

Nyheten slog ner som en bomb för några veckor sedan. Och orsakade polisuppbåd, hysteri bland fotografer och oro bland småbarnsföräldrar.

Vargen passar inte in i det svenska stadslivet. Det gör inte heller älgar, björnar eller andra stora däggdjur.

Ändå dyker de upp då och då.

- Men det beror mest på tillfälligheter. Oftast har de hittat mat någonstans i utkanterna av stan och sedan förirrat sig längre och längre in i centrum, säger Skansenakvariets chef Jonas Wahlström.

Men städerna har en rik fauna - med djur som anpassat sitt liv efter nya lagar.

- Eftersom det finns fri tillgång till mat är det inte nödvändigtvis de svagaste individerna, de som skulle dö i naturen, som dukar under. Djur överlever oftast så länge det finns mat.

Genuina stadsbor

Igelkottar, en mängd fåglar, rävar och grävlingar antingen bor i eller besöker städerna med jämna mellanrum. Men två djur kan kallas genuina stadsbor - och går numera inte att hitta i naturen.

- Tamduvan lever bara i stan numera. Men också gråsparven har i princip flyttat in till städerna, säger Lars-Åke Janzon, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Vanligast i betongdjungeln är dock en gammal otäck bekant.

- Brunråttan är ju tveklöst bäst anpassad och förmodligen också vanligast av djuren i städerna. De har bara brosk i kroppen vilket gör att en stor råtta kan ta sig igenom hål som är två centimeter. Dessutom växer deras framtänder hela tiden och de kan ta sig igenom allt från trä till betong, säger Jonas Wahlström.

Det är omöjligt att uppskatta hur många råttor som finns i våra städer. Dels lever de på ställen vi normalt inte ser mycket av - avloppssystem, under golv och bakom väggar och dels förökar de sig oerhört fort. Ett enda råttpar kan under ett år ge upphov till 1 000 nya råttor.

Fladdermöss får bra skydd

Också fladdermusen är vanlig i städer och stadsparker.

- Vindar erbjuder ett bra skydd om vintern. I naturen övervintrar fladdermöss i håliga ekar där de sitter hundratals tätt sammanpackade. Då dör ofta flera hundra om det blir kallt. Men på husens vindar fryser det aldrig - och fladdermössen kan därför alltid sova en och en, säger Jonas Wahlström.

I takt med att energimedvetenheten ökat minskar också möjligheterna för de flygande däggdjuren att få en lugn vintersömn.

- Många tycker inte om att ha fladdermöss på vinden och vill bli av med dem. Dessutom tätar man vindarna allt bättre för att spara värme, så jag tycker det verkar som att det finns allt färre vindar för fladdermöss att övervintra i. I stället sover de i de stora, gamla ihåliga träden i städernas parker, säger Lars-Åke Janzon.

Änder häckar på balkonger

De ändrade livsvillkoren i stan ger fler märkliga beteenden.

Änder, som i naturen ruvar på marken, har börjat häcka på balkonger och i blomlådor högt uppe i skyn.

- Vi har en and som häckar i en blomlåda på taket till entrén till Skansenakvariet. I början låg hon för nära apburen, så lemurerna kunde sträcka ut handen och klappa henne. Då flyttade hon till en låda som låg lite längre bort. Varje vår när ungarna kläckts och det är dags att marschera till dammen, tar hon dem till hängrännan och så åker de rutschkana i stupröret ner till marken. Där nere står mamman och tar emot dem. Så har hon gjort i flera år nu, säger Jonas Wahlström.

Och där villebråden frodas anländer snart också rovdjuren.

- Häromveckan såg jag en duvhök sitta och kalasa på en duva mitt i stan. Men också sparvhök, kattuggla och tornfalk är vanliga.

Ett uppdukat matbord

Städer är ett gigantiskt middagsbord. Det utnyttjar också de djur som inte kan bo där permanent.

Rådjuren har länge smugit omkring människornas boningar och välskötta parker och häckar erbjuder härliga måltider.

- Det finns ju rådjur på Djurgården - och på somrarna går de ofta in på Östermalm på nätterna. När morgontrafiken sätter igång springer de ut igen.

Också rävar och grävlingar besöker städerna och det finns exemplar som lärt sig att rota efter mat i soptunnor.

- Vissa djur är specialister. En del har lärt sig att välta soptunnorna eller kasta bort skräpet för att komma åt godbitarna.

Väcker stor uppståndelse

Och ibland hamnar djuren en smula fel - vilket har stor mänsklig uppståndelse till följd. Vargen är ett exempel. Jonas Wahlström har ett annat:

- Jag minns en gång när det stod en hel piketstyrka med poliser på bakgården till lägenheten där jag bor. Det visade sig att en grävling tagit sig in i tvättstugan. "Vi ska kalla på förstärkning", sa poliserna. Jag gick ner och hittade en liten fjolårsunge som jag tog i nackskinnet och bar iväg.

Johan Andersson