22 miljoner döda i aids – hittills

20 år sedan epidemin startade

NYHETER

På tisdagen är det 20 år sedan upptäckten av den fruktade sjukdomen aids.

Trots att många miljoner människor drabbas tas inte hotet på allvar, anser professor Lars-Olof Kallings, generalsekreterare för Internationella Aidsfederationen (IAS).

- Det kommer att behövas 100 miljarder kronor årligen för att stoppa utvecklingen, men jag är pessimistisk, säger han till TT.

Den 5 juni 1981 författades en rapport på det amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC. Den är på drygt en sida och börjar: "Under perioden oktober 1980 till maj 1981 har fem unga män, alla homosexuella, behandlats för Pneumocystis carinii pneumonia på tre olika sjukhus i Los Angeles, Kalifornien".

Männen hade drabbats av en ovanlig lungsjukdom och institutet ansåg att det borde uppmärksammas. Vad man då inte visste var att världen stod på randen till det som har kallats vår tids pest. Hiv-viruset hade fått fäste och epidemin var ett faktum.

Sedan dess har närmare 60 miljoner människor smittats av hiv. Av dessa har 22 miljoner dött i aids. 95 procent av de drabbade är människor i utvecklingsländerna.

”För lite görs”

Professor Lars-Olof Kallings tror att nästa 20-årsperiod kommer att bli mycket värre.

- De stora dödstalen i Afrika kommer de närmaste åren, då epidemin får fullt genomslag.

Samhällen kollapsar när en tredjedel av den arbetsföra befolkning dör och cirka 40 miljoner barn beräknas bli föräldralösa. Först då kommer världen att ta smittan på allvar, säger han.

Trots att världssamfundet så smått börjar inse omfattningen av katastrofen görs för lite, och inget tyder på att världens ledare är beredda att göra vad som krävs, anser Kallings.

100 miljarder kronor per år

Priset för att förhindra och begränsa epidemin är satt till mellan 80 och 100 miljarder kronor per år. Pengar som ska användas till upplysning, förebyggande vård, utdelning av kondomer, behandling av följdsjukdomar och behandling av själva smittan.

- FN:s generalsekreterare har propagerat för att samla till en världsfond men den kommer bara att bli en tiondel av vad som behövs, säger Kallings, som också vill lägga ett större ansvar på de drabbade länderna.

I västvärlden är bilden av smittan annorlunda. Epidemin har inte spridit sig i den omfattning som man trodde för tio år sedan. Kvinnans starkare ställning, upplysning och ekonomiska möjligheter att stoppa sjukdomen med bromsmediciner är några av skälen. I andra delar av världen som i Indien och Östeuropa ligger katastrofen under ytan och pyr.

Riskområden

Vissa delar av Västeuropa, som Portugal och Spanien ses som riskområden.

Men de närmaste tjugo åren kommer också att innebära medicinska framsteg i kampen mot hiv/aids. Professor Kallings är övertygad om att ett vaccin kommer att finnas, likaså mediciner som kan bota sjukdomen. Men hiv-viruset kommer att finnas med oss i all framtid tror han.

- Den finns nu i varje land i världen och viruset är så förskaffad att smittan inte går att utrota även om det går att hålla på en låg nivå, säger han.

BAKGRUND/AIDS

Varg Gyllander/TT