Buggnotan: 50 miljarder

Onödigt dyrt när datasystemen säkrades inför år 2000

NYHETER

Sverige satsade för mycket pengar på att stoppa millenniebuggens skadeverkningar.

Mellan 40 och 50 miljarder kronor.

Det konstateras i en ny forskningsrapport.

Ryssland klarade sig undan med en tjugofemtedel av Sveriges kostnad.

Enormt slöseri När millenniebuggen skulle fixas rullade miljarderna allt för fort. En jämförelse med andra länder, gjord av forskarna Jonas Holmgren och Jan Softa, visar att Sveriges företag och myndigheter haft orimligt höga kostnader för att lösa millennieproblemet.
Foto: MATTIAS CARLSSON
Enormt slöseri När millenniebuggen skulle fixas rullade miljarderna allt för fort. En jämförelse med andra länder, gjord av forskarna Jonas Holmgren och Jan Softa, visar att Sveriges företag och myndigheter haft orimligt höga kostnader för att lösa millennieproblemet.

Summorna är gigantiska i den forskningsrapport "Årtusendets hot? Y2K-buggen på dagordningen i Ryssland, Sverige och USA" som gjorts av Utrikespolitiska institutet.

Överdrivna uppskattningar

Projektledaren Johan Eriksson och de två forskarna Jonas Holmgren och Jan Softa har jämfört Sveriges beredskap inför millennieskiftet med den som rådde i USA och Ryssland. Enligt källor från den amerikanska senatens kommitté för 2000-problemet beräknades tidigt kostnaderna för att rädda världen undan ett världsomspännande datasammanbrott vid årtusenskiftet.

Mellan 3 000 och 6 000 miljarder kronor för att säkra informationssystemen i världens företag och myndigheter.

Och, för enskilda länder:

USA skulle få punga ut med 1 880 miljarder kr.

Ryssland behövde satsa 320 miljarder kronor.

Prislappen för Sverige beräknades till 60 miljarder kronor.

Med facit i hand konstaterar Holmgren och Softa att kostnaderna i slutändan blev betydligt lägre.

Grovt uppskattat kostade arbetet mot Y2K-buggen USA 1 000 miljarder, Sverige mellan 40 och 50 miljarder och Ryssland endast 2 miljarder!

- Ryssland är referenspunkten. Hur klarade sig Ryssland så väl med så pass mycket mindre som de spenderade? Två promille av vad USA satsade och en tjugofemtedel av Sverige. Landet är ju enormt. De borde ha varit utsatta, konstaterar Jonas Holmgren och Jan Softa.

Nästan allt fungerade bra

Millenniebuggens hotbild la sig nästan lika snabbt som nyårsfestandet.

Den 3 januari år 2000 hade över 130 länder rapporterat till en FN-stödd databas att allt fungerade normalt inom energi, sjukvård, tele, finans och sju andra viktiga samhällssektorer.

I Sverige inträffade det endast smärre störningar. Problem med ekonomisystem och sjukhusapparatur, olika felfunktioner i inpasseringssystem, sjukhusväxlar och inbrotts- och trygghetslarm samt en del avbrott i styrnings- och övervakningssystem. Men inget allvarligt.

Hotbilder målades upp

- Jag blev överraskad över att det inte hände mer med tanke på de hotscenarier som utmålades, säger Jonas Holmgren.

Tror ni att vissa myndigheter nu kan få kritik för att de satsade alldeles för mycket pengar i arbetet mot Y2K-buggen?

- Det beror på vilket forskarintresse det finns. Men visst, man har ju en begränsad statsbudget och det gäller att satsa pengarna på rätt saker.

Y2K-buggen

Leif-Åke Josefsson