Sverige inte längre mest jämställt i EU

Löneskillnaderna ökar mellan könen

NYHETER

Sverige är inte längre det mest jämställda landet i Europa.

De senaste åren har löneskillnaderna ökat mellan könen.

Sverige ligger nu på tredje plats på jämställdhetstoppen, visar ny statistik.

Det är EU:s statistikbyrå, Eurostat, som har granskat löneutvecklingen inom tjänstesektorn under åren 1995 till 1999.

Och i EU som helhet har löneskillnaderna mellan könen minskat. I snitt motsvarar kvinnornas löner nu 79 procent av männens.

Men i tre länder - Sverige, Österrike och Portugal - går utvecklingen i motsatt riktning, där ökar löneskillnaderna. I Sverige tjänar kvinnorna nu 86 procent av vad männen gör, skriver Dagens Nyheter.

Det här innebär att Sverige nu petats från förstaplats till tredje plats på jämställdhetstoppen, efter Belgien och Luxemburg.

- Det är anmärkningsvärt, dels att vi inte längre orkar trycka ihop lönerna på svensk arbetsmarknad, dels att det är de svagaste grupperna som är förlorare, säger Håkan Meijer, avtalssekreterare på LO.

- Det här är egentligen en låglönefråga. Kvinnor befinner sig ofta i de låga lönelägena och därför blir de förlorare - parallellt med sina manliga lågavlönade kamrater.

Störst skillnad i landstingen

Och enligt färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, har kvinnor i Sverige en lägre lönenivå inom alla sektorer. Störst är löneskillnaderna inom den landstingskommunala sektorn, där kvinnorna bara tjänar 71 procent av vad männen gör.

SCB förklarar en del av löneskillnaderna med att kvinnor och män arbetar inom olika områden. Kvinnor arbetar inom låglöneyrken, medan männen arbetar inom yrken med högre snittlöner.

Men SCB:s statistik visar även att löneskillnaderna inte bara ökat mellan könen - utan kanske i ännu högre grad beroende på vilken utbildningsnivå man har.

Störst skillnad för forskare

Mellan 1999 - 2000 låg löneökningarna på runt 4 procent för de flesta grupper. För privatanställda tjänstemän med lägre högskoleutbildning ökade lönen med 7,2 procent - men för de som arbetar inom den primärkommunala sektorn ökade lönerna med måttliga 2,8 procent.

För de riktigt högutbildade, personer med forskarutbildning, varierar löneutvecklingen mycket kraftigt beroende på inom vilken sektor man arbetar.

Privatanställda kvinnliga tjänstemän med forskarutbildning har haft löneökningar på hela 15,2 procent. Inom den primärkommunala sektorn är löneökningen för motsvarande grupp bara 1 procent.

Fredrik Rundkvist