Gänguppgörelser med skjutvapen inte oväntade

”De lever bara i nuet och sätter den personliga profiten först”

NYHETER

Tre skottdramer i Göteborg inom loppet av vecka; på Näsets badplats, vid en krog i Gamlestaden och på ett kafé i centrum.

I samtliga fall har våldsamheterna utlösts av gängbråk. En företeelse som blir allt vanligare också i Sverige.

- Att det sker så här öppet är nytt, men inte oväntat, säger Lasse Hallengren, socionom i Göteborg, som under många år och på nära håll studerat gängkriminalitet i Göteborg, Glasgow, Belfast och New York.

Att människor både mördas och misshandlas av mer eller mindre kriminella gäng har skett flera gånger i Sverige.

Men att regelrätta eldstrider bryter ut mitt bland andra människor är en ny företeelse.

- Det är ett beteende som på många sätt påminner om de amerikanska gängens, säger Lasse Hallengren.

Några av dem som greps i samband med skottlossningen på Näsets badplats förra veckan har han följt sedan de var i tolvårsåldern.

- Deras identitet är kriminell. De lever bara i nuet och sätter den personliga profiten först, både den ekonomiska och sociala, säger han.

Bäst på något

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa hamnar i gängen, men Lasse Hallengren anser att bristen på vuxna

manliga förebilder i den segregerade förort som de ofta växer upp i och det faktum att de redan i skolstarten anses vara förlorare gör att det går snett.

- Alla vill bli bäst på något, dessa blir bäst på att vara sämst, och då söker man sig till sådana kompisar där man får

en positiv reaktion tillbaka.

Han brinner för sitt engagemang att stoppa ungdomar i tid, innan de dras in i den gemenskap som kallas gänget.

Men han är luttrad. I två decennier har han varnat för vad som håller på att ske, men ingen tycks ha tagit det på allvar.

Nu är den verkligheten här. I Göteborg finns tre utpräglade kriminella gäng med mestadels unga människor. I Stockholm finns minst 20. Malmö och Borlänge är också orter som brukar nämnas i sådana här sammanhang.

Fattigdomsproblem

Michael Lundh är polis i Stockholm, med integration som specialitet. Även han har i flera år ställt krav, för döva

öron.

Han ser gängproblematiken som en klassfråga och ett fattigdomsproblem som polisen inte vill ta itu med. Han är

rädd att om inget görs nu kommer problemen att bli enorma. Det handlar om ganska enkla och konkreta lösningar,

anser han.

- Polisen måste finnas på plats i de områden som är segregerade. Det kan verka självklart men så är det inte i dag.

Han talar inte om en polisinsats som ska slå till när något hänt. Närvaron måste komma långt tidigare och vara ett

förtroendeskapande arbete. Och det måste ske i samarbete med lokala organisationer.

Hans förklaring till polisbristen i förorterna är att människor i segregerade områden inte har något inflytande över

makten. De har inga starka påtryckare som exempelvis vägverksdirektörer och idrottsorganisationer.

- I en förort finns inga poliser, men titta på vägarna och vid stora idrottsevenemang så förstår man att det finns

poliser. Men de används på fel sätt, säger Lundh.

Varg Gyllander/TT