Polisexpert: Misstänkta barnbrottslingar måste få tid

”Fler barn saknar spärrar”

NYHETER

ARVIKA

Polisen i Södertälje har lärt sig av tidigare utredningar där unga misstänkts för grova brott: barnen måste få tid att tala om vad som har hänt.

  - Om de inte berättar kan de få men för livet. De kan bli levande bomber som bara väntar på att brisera, säger kriminalkommissarie Rolf Sandberg som utredde mordet på en fyraårig pojke i Arvika.

Svensk polis har efter det uppmärksammade mordet på fyraåringen i Arvika 1998 lagt om rutinerna. När det i dag misstänks att ett barn är inblandat i ett allvarligt brott, som förövare eller som vittne, kallas barnpsykologer och andra experter in direkt.

  Rolf Sandberg är med sin erfarenhet från utredningen om mordet på fyraåringen den främsta av polisens egna experter, och han har de senaste veckorna varit i kontakt med utredarna i Södertälje för att dela med sig av sina kunskaper.

Täta kontakter viktigt

  Sandbergs viktigaste råd är att låta utredningen ta tid. Lagstiftningen kräver visserligen korta handläggningstider, men i de här mycket speciella fallen finns ingen annan väg att gå, påpekar han.

  - Det gäller att skapa en relation, man kan kalla det förhör eller kontakter, men det gäller att ha täta kontakter. Man måste också skapa ett förtroende så att de lojalitetsband som kanske finns kan brytas, säger han.

  Till skillnad från traditionella brottsutredningar är det inte erkännandet som är målet när ett barn sitter på andra sidan förhörsbordet.

Skall rehabiliteras

  - Syftet i Sverige är ju att försöka få ut dem i samhället igen. Det är ju inte som i England där straff och skuld är det viktigaste. Vi har ett barnperspektiv: att de skall berätta så de inte gör om det. Sedan skall de rehabiliteras så att de återigen kan bli det som vi kallar goda samhällsmedborgare, säger Rolf Sandberg.

  Under mordutredningen i Arvika arbetade barnpsykologerna parallellt med polisens utredare. Mellan förhören behandlade psykologerna de misstänka barnen.

  - Jag tror att svensk polis kommer att se annorlunda ut i framtiden när det gäller barn. Det kommer nog att finnas fasta enheter med polis, barnpsykologer och annan expertis som samverkar på ett helt annat sätt än i dag.

Fler saknar spärrar

  Enligt Rolf Sandberg bör ett mord kallas mord även om det begås av ett barn. Det råder enligt honom ingen tvekan att de båda barnen i Arvika var medvetna om vad de gjorde och att de hade uppsåtet att döda fyraåringen.

  - Barn har sådana hemska känslor, men vi vuxna vill inte förstå och inse att det kan vara så. I Arvika hade vi inom polisen också den illusionen att barn inte ljuger och att de inte kan vara så grymma.

  - Men tyvärr har samhället förändrats så att vi har fått fler barn som saknar spärrar, normer och där identiteten suddats ut, säger han.

Tidigare artiklar om saxmordet:

Björn Ewenfeldt/TT