Svenska vägar på väg mot kollaps

Aftonbladet har kartlagt landets 94 sämsta vägsträckor – 5000 mil som vittrar sönder

NYHETER

Vägarna i Sverige är så dåliga att de håller på att kollapsa om ingenting snabbt görs.

Anledningen är att de slitits ner efter åratal av eftersatt underhåll.

Att förstärka och bygga om alla nerkörda vägar kostar 14 miljarder kronor.

Pengar som saknas.

sprickor i asfalten Hålig och sprucken asfalt - så ser länsväg 873 mellan Gnesta och Laxne ut. Det är en flitigt använd smitväg från Gnesta ut till E20.
Foto: lasse allard
sprickor i asfalten Hålig och sprucken asfalt - så ser länsväg 873 mellan Gnesta och Laxne ut. Det är en flitigt använd smitväg från Gnesta ut till E20.

Vägverket får i dag sex miljarder kronor varje år till drift och underhåll, men behovet är sju miljarder.

Det innebär att vägunderhållet går back med en miljard kronor varje år.

Medan politikerna grälar om anslagens storlek fortsätter vägarna att vittra sönder. En stor del av det svenska vägnätet byggdes redan för femtio, sextio år sedan.

Aftonbladets unika sammanställning upptar endast de absolut mest nerslitna vägarna.

Listan hade lätt kunna göras mycket längre.

Uppskattningsvis 3 000-5 000 mil vägar är i behov av förbättringar av olika slag; allt från ny asfalt till stora ingrepp som byte av underlag.

Norrlands inland lamslogs

Värst är situationen i Norrlands inland. I våras i samband med tjällossningen förvandlades de redan trasiga vägarna till rena leråkrarna.

Över 40 procent av grusvägarna drabbades av nedsatt bärighet, 25 mil vägar var helt avstängda. Barn kom inte till skolan, folk fick stanna hemma från jobbet, bönderna kunde inte leverera sin mjölk.

För att få en godtagbar standard på vägnätet i Norrbotten och Västerbotten krävs 700 miljoner kronor per år i tio år.

- Vi har lagt ut 25 miljoner på akuta åtgärder, säger Janeric Reyier, vägdirektör i region Norr.

Pengar som i princip är bortkastade eftersom de inte hjälper vägarna på längre sikt.

Det är själva vägkroppen under körbanan som måste bytas.

- Många av våra vägar har inte den uppbyggnad som krävs i dagens samhälle, säger Janeric Reyier. De flesta är anlagda då häst och kärra var vanligaste färdsättet.

Asfalt inte alltid lösningen

Om man asfalterar vägbanan blir det ännu värre, beläggningen bryts sönder av tjälens krafter.

En grusväg kan däremot jämnas till med en väghyvel.

Vägarna i Gävleborg, Dalarna, Västernorrland och Jämtland är också hårt nerslitna på grund av bristande underhåll.

Spårbildning och kraftigt nedsatt bärighet gör att den tunga timmertrafiken stundtals har svårt att ta sig fram. Även här är det grusvägarna som råkat värst ut, men även de asfaltbelagda vägarna har gett med sig med sprickbildning och potthål som följd.

Vägarna är inte mycket bättre i de mellersta och södra delarna av landet.

I till exempel region Mälardalen som ansvarar för vägarna inom Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland är situationen nästan lika illa som i Norrland.

- Vintern nötte ovanligt hårt på våra redan dåliga vägar och det blir fler och fler tunga transporter, säger Jan Jönsson chef för driftavdelningen.

Underhållet räcker inte

Han räknar med att vägunderhållet i regionen släpar efter med cirka 1,2 miljarder kronor.

- I år har vi 220 miljoner kronor för sådana här ändamål, men skulle behöva minst 350 miljoner kronor för enbart det akuta läget.

- Det blir förhållandevis få vägar vi har möjlighet att åtgärda under 2001, säger Jan Jönsson. Vi inser att trafikanterna inte kommer att bli nöjda, men vi sitter i en rävsax; stora behov och lite pengar.

Minst dåliga är vägarna i Stockholm och Skåne. Det finns inga skånska vägar på Aftonbladets lista.

- Men visst har vi också gott om dåliga vägar, i meningen trafikfarliga, säger Richard Montgomery regionchef i Skåne.

- Breda vägar som inbjuder till höga hastigheter, vilket lett till många svåra mötesolyckor. För att stoppa dessa satsar vi på att sätta upp avskiljande mitträcken.

I dag tar Ingemar Skogö över jobbet som Vägverkets generaldirektör. Han möts av ett vägnät som står på gränsen till kollaps. 14 nya miljarder kronor behövs akut för att förstärka och bygga om de värst drabbade vägarna.

Sven-Anders Eriksson